- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
147

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Najas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

147


wid dem reser sig en orm, som förmodligen war helgad
åt dem. Man ser der äfwen figuren af en wiss
Augustalis, en frigjord träl, som offrar dem
drickoffer. Den andra marmorn föreställer tre N., som
åtföljas as Diana, Sylvanus och Herkules.

NAJAS, en nymf, moder til Priapus.

NAL (Nord. M.), densamma som Laufey.

NAMANDA (Jap. M.), en hjertlig bönesuck som uprepas
nästan beständigt af et fromt brödraskap, hwilket
dyrkar Amidas, och har nästan ingenting annat at göra;
i detta gille äro bade borgare och adelsmän, men de
fleste bestå af menigheten som uprepa N. midtpå gator
och torg. De kalla de förbigående til sig med en liten
klocka, på det skadespelet af denna andakts-öfning må
förmå dem at gifwa almosor. Brödraskapet gör wanligen
en betydlig winst, emedan ändamålet med N. är at
hugswala de aflidnes själar som plågas i andra
werlden. Denna N. består i följande: “Lycksalige
Amidas, frälsa oss!”

NAMAZI (Mah. M.), allmänna böner som Turkarne maste
dagligen göra, för at åtlyda lagens bud. N. bör ske 5
gånger inom 24 timmar; i dagningen, om middagen, kl. 4
e.m., wid solens nedgång, och om natten. Mahometanerne
säga, at de böner som icke ske på de i lagen
foreskrifna timmar, skola en dag uprepas i Araf. De
tre första äro fasta eller bestämda; de twå andra
rörliga, i mån af dagarnes längd eller korthet. Til
ex. wid dagjemningen ske morgonbönerne emellan kl. 5
och 6, de på e.m. kl. 3, de om aftonen kl. 6, och de
om natten halfannan timme efter solens nedgång; men om
natten göra dervischerne ännu andra böner dem de
aldrig underlåta.

NAMBURIS (Ind. M.), första prest-klassen på Malahar;
de hafwa en andelig och timlig domsrätt; näst regenten
äro de mögligast o. mest ansedde i staten. Se
BRAHMINER, BUTS.

NAMN (GODT) OCH RYGTE (Sinneb. l.) 1. – Det
föreställes under bild af en täck awinna, som blåser i
trumpet och håller i högra handen en oliveqwist,
symbol afde dygdiga hand-slingar hon skyndar at
förkunna. 2. – (ELAKT). Cochin uttrycker det genom en
man med swarta wingar, som inswept i sin kappa söker
at dölja sig i et mörkt moln. Han har ingen trumpet,
men försöktes af bakåt krökta horn.

NAMUR. Någre författare härleda denna stadens namn
ifrån orden nain och muet; emedan på backen der
slottet ligger, tilbads fordom en liten afgud som blef
stum så snart folket antog Christna läran.

NANDANA, Indras trädgård. Se INDRA.

NANDI (Ind. M.) nöjets nymf eller Gudinna, enligt
Gentus. Se BRINGHI, KISSEN.

NANDIGELSURER (Ind. M.) Cailasas portwaktare, som
föreställes med et oxhufwud.

NANEA, en Gudinna, som hade et rygtbart tempel i
Elimais, i Persien. Antiochus kom dit likasom för at
gifta sig med gudinnan, och för at upbära stora summor
såsom hemgift, då N:s prester wisade honom alla hennes
skatter. Sedan han hade med några få personer gått in
i helgedomen, tilstängdes templet. Derefter öppnades i
wäggen en lönndörr som gick inåt templet, då de
öfwerföllo honom med et hagel af stenar, nedhöggo
flera af hans medfölje och kastade deras hufwuden ut
til dem som stodo utanföre. Någre tro at N. war Diana
ell. Månen. Appianus igenkänner i henne Venus.
Polybius kallar henne den Elimaiska Venus. Andre påstå
at det war Cybele. Sannolikast war det samma Diana,
som Strabo kallar Anaitis.

NANEK (Ind. M.) grundlåggare och lagstiftare för
Seykiska nationen, som anser hans uppenbarelse på
jorden såsom et slags Gudomens mandoms-anammelse. Han
föddes år 1469, och tyckes hafwa haft alla
erforderliga egenskaper för at stifta en ny religion.
Han war af en oböjlig rättwisa, hade et owanligt mod,
samt en wäldig och intagande röst; han hade til och
med fått en bättre upfostran än barn af hans sekt
wanligen erhålla, som på sin höjd kunna läsa och
skriwa. Han tyckes hafwa warit anhängare af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free