- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
155

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Naxak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tar, at då denne N. war ung, blef
han så fattig at han måste bli
swinherde. En dag hade han förlorat et
swin och gjorde det löfte at om han
återfunne det, skulle han offra åt Gud
den wackraste drufklasen i hela
wingården. Då han fick igen sitt swin,
wände han sig åt söder, stadnade midti
wingården, delade horisonten i 4
delar, och då han i de tre första hade
elaka förebud, fann han en drufklase
af underbar storlek. Jfr. ACCIUS.

NAXAK (Ind. M.). en plågsam
wistelseort dit Peguanerne låta
själarne anlända efter flera flyttningar ur
djurs och fåglars kroppar. Se
NIBAM, SEVUM.

NAXIUS, son af Polemon, gaf sitt
namn åt ön.

NAXOS, en ö i Ægeiska Hafwet,
kallad Cykladernes drottning, rygtbar
genom Ariadnes äventyr och Bacchi
dyrkan, hwars orgier der firades med
mycken högtidlighet. Öboerne påstodo
at Bacchus hade der blifwit upfostrad
af 3:ne öns nymfer, Philia, Coronis
och Cleida.

1. NAXUS, son af Apollo och
Acacallis.

2. – Son af Endymion, gaf sitt
namn åt ön Naxos.

NAZAREAT, en Nazirs ell.
Nazarés tillstånd ell. willkor hos Judarne.
Det bestod i at wara skild från
andra menniskor isynn. i tre
omständigheter: 1. at icke dricka win; 2. at
icke raka hufwuhet utan låta håret
wäxa; 3. at icke widröra något lik. Det
war twenne slag af N., det ena räckte
några dagar, det andra hela lifstiden.
Rabbinerne hafwa uträknat huru länge
et N. på wiss tid warade, och bestämt
det efter deras kabalistiska idéer. I
4 Mose B. 6: 5. läses: Han skall
wara helig Herranom. Nu består
ebreiska ordet wara af 4 bokstäfwer,
af hwilka den I:sta o. 3:dje tagna som
nummerbokstäfwer, utgöra hwardera
10, och de twå andra hwardera 5 –
summa 30; således warade et N. på
en kort tid i 30 dagar.

1. NEÆRA, en Gudinna som
war älskad af Solen, och hade med honom
twå döttrar, Phaëtusa och Lampetia,
dem hon sände at bebo ön Trinakria,
och wårda sin faders hjordar.

2. – eller Ethodœa, en af Niobes
döttrar.

3. – Dotter af Pereus o. gift med
Aleus I, med hwilken hon hade
Cepheus, Lykurgus och Auge.

4. – Hustru åt Strymon, war
moder til Evadne 3.

5. – Gift med Autolykus.

NEALCES. Turni wän, dödade
Salius.

NEAMAS, en Troian dödad af
Merionäs, Idomenei följeslagare.

NEANDER, son af Makarevs, intog
ön Cos och regerade der.

NEANTHUS, son af Pittacus,
tyrann på Lesbos, hade hört at Orphei
lyra, som förwarades i Apollos
tempel, spelade af sig sjelf, köpte den af
presterne, och for ut på landet för at
locka til sig trän och klippor: men
han lockade bara hundar som kastade
sig på honom och åto up honom.

NEBACHAS, Hevéernes afgud,
densamme som Nabo.

NEBO, se NABO.

NEBRIDOPEPLOS, klädd i
hjortkalf-skinn, et Bacchi tilnamn.

NEBRIS, hud af hjortkalf, hwari
Bacchus och hans sällskap klädde sig.
Den sågs på många antiker.

NEBRITES, en sten helgad åt
Bacchus. Plinius säger at han war swart;
andre påstå at han war rödagtig, ell.
brungul, såsom Fauners eller
Satyrers skinn.

NEBROCHABES. kär i hjortkalfwar,
et Apollos tilnamn.

NEBRODA, orenhetens furste,
enliqt Manichéerne, skapade Adam och
Eva, i förening med Sakla.

NEBRODES, se NEBRIDOPEPLOS.

NEBROPHONE. en af Dianas nymfer.

1. NEBROPHONOS,
hjortkalfdödaren, en af Aktæons hundar.

2. – Jasons son med Hypsipyle.

NEBULA, Latinska namnet på
Nephele, Athamas’ gemål.

NECYS. Under detta namn
dyrkades Mars i Spanien. Han hade et
strålande hufwud.

NECYSIA, högtidliga fester i
Grekland til de dödes ära, i månaden
Anthesterion (November), som af Numa
war helgad åt förfädernes minne.
Romare och Greker trodde at skuggorna
upstego från underjorden, för at
biwista högtiden, och at dess portar
stodo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free