- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
157

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Neis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Antichrist Armillius, den han i
början besegrar och tager til fånga; men
denne kommer undan, ursätter en
ny här, och winner en fullständig
seger. N. stupar, men icke för
menniskohand, och blir åter upwäckt af
den andre Messias.

NEIS, Zethi dotter, gaf sitt namn
åt en af portarne i Thebe.

1. NEITH, Gudinna, et egyptiskt
namn på Grekernes Athenœa. Enligt
Plato hade hon anlagt staden Sais,
der Grekerne lärde sig sin gudstjenst.
Se NITOKRIS. Wid hennes fest
uptändes lampor uti alla hus omkring
platsen, der det högtidliga offret
anställdes. Herodotus säger at lamporna
hade en hemlig betydelse. Öfwerste
presten hette Pantoneith; fåret war
den lefwande symbolen af henne.
Enligt Eustathius afbildades hon
sittande. Någre tro sig se henne på
Isis-taflan i denna ställning. Pausanias
och Tzetzes kalla henne Sais. På
flera kejs. medaljer slagna i Alexandria,
ses N. wäpnad med en dubbelyxa.

2. – En wattengudinna hos
Gallerne, som årligen offrade åt henne
djur, dyrbara tyg, frukt, guld o.
silfwer. Hon war snarsticken och af en
temligen twetydig godhet, hwilket
passade bra för regentinnan öfwer et så
trolöst element. I Genever-sjön låg
en klippa, som war helgad åt henne
och än i dag kallas Neiton.

NEITONEN NOROSTA (Finnl. M.),
en wattennymf som bodde i wåta
dalar och gaf swalka. Af dess mjölk
upwäxte björkar. Wallackare bådo
henne förtaga eldens ell. det heta jernets
kraft.

NEITY MARIA EMONEN.se
MARIA.

NEKID (Rabb. M.) en ängel som
wakar öfwer bröd och lifsmedel.

NEKIR, se MONKIR.

NEKROMANTIEN, en spådomskonst
hwarigenom man troddes kunna
framkalla döde, för at med dem rådgöra
om framtiden. Den nyttjades mycket
hos Grekerne, i synn. i Thessalien;
de hällde warmt blod på et lik, och
trodde sig derefter få säkra
underrättelser om det tilkommande. De som
rådfrågade denna konst, borde förut
ha gjort de försoningsoffer spåmannen
föreskref, och i synn. genom några offer
blidkat den dödes wålnad, som
annars förblef döf wid alla frågor.
Delrio upgifwer twå slag af N.: det ena
war i bruk hos Thebanerne, och
bestod i et offer och et hexeri, samt war upfunnet af Tiresias; det andra
utöfwades af Thessalierne. I Odyssén och
Lucani Pharsalia får man begrepp om
bruken och ceremonierne wid andars
framkallande. Lucanus räknar 32. –
Här må anmärkas den skillnad de gamle
gjorde mellan kropp och själ, o. hwad
Magerne påstodo sig framkalla. Detta
slags bild kallade Grekerne Eidolon.
Det war den som wisade sig på
elysiska fälten. Ulysses såg der Herkulis
skuggbild, medan hjelten sjelf war i
Olympen. Et de dödes orakel fans i
Thesprotien på Acherons stränder, som
egentligen gifwit Homerus idéen til
Necyomantien i Odyssén. Plutarchus
anför fyra exempel af sättet at
framkalla de dödes själar.

NEKROPERNAS, liksäljaren,
Achillis öknamn, emedan han sålde Hektors
lik åt Priamus.

NEKROPOMPOS, likföraren, et
Mercurii tilnamn.

NEKTAR, Gudarnes dryck.
Sappho gör den til en maträtt; men
Homerus alltid til Gudarnes dryck, och
säger at den war röd, som
Ganymedes slog i åt Jupiter. Hebe
undfägnade dermed det öfriga gudahofwet.

NELEIDES, Nestor o. de öfrige
Nelei söner.

NELEIDIA, fester til Dianas ära,
stiftade af Neleus 2.

NELEIS, et Dianas tilnamn, efter
nämnde fest.

NELEIUS, Nestor, son af Neleus I.

1. NELEUS föddes af Tyco och
Enipeus, eller af Cretheus. Utsatt wid
sin födelsestund, funno honom herdar,
som wårdade honom tils han blef stor
då han gjorde sig känd för sin
moder, och med sin broder Pelias satte
sig i besittning af de stater han ärft
efter sin morfader. N. blef kort
derpå ifrån Jolkos fördrifwen af Pelias,
och twungen at fly til sin slägting
Aphareus, som ej allenast gaf honom
en fristad i sina stater, utan lemnade
honom hela sjökusten , der flere stader
lågo, isynn. Pylos, som blef N:i
residens och så blomstrande under hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free