Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nilen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ära sjöng wid gästabuden och lekarna
samma hymner o. sånger som wid
Jupiters stora högtider. Presterne gåfwo
honom titel af Helig, som Mercurius
Trismegistus kallade honom, och som
man igenfinner på en gammal medalj
i Morosinis kabinett. Derifrån kom
den ytterliga wördnad som
Egyptierne hyste för denna flodens watten: det
ansågs för okränkbart och gudomligt;
anwändes wid de förnämsta
religionsceremonier, och bars med pomp wid
offentliga processioner i käril, hwilka
slutligen ställdes på altaren, för at der
tilbedjas såsom heliga bilder af Isis
och Osiris, Nilens Genier, och infor
hwilka presterne nedföllo på sina
ansigten. – Wid sommarsolståndet
hedrades N. mest, när dess watten
hunnit sin största höjd. Dä öppnades dess
kanaler i konungens och rikets herrars
närwaro, under et ofantlig tillopp af
folk på flodens stränder. Osiris’ och
Isis’ prester buro under en högtidlig
pomp Gudarnes bilder, hwilkas
bröllop då firades; och deras förenade
bilder woro, efter egyptiska systemet, en
förebild af det ägtenstap som då
ingicks emellan Egypti land taget för
Isis och N. ansedd för Osiris, enligt
Plutarchi upgift. Alla religiösa
ceremonier slutades då med et offer åt N.
af en ung flicka som kastades i floden.
– Som den wackra Nilbilden i
Tuileries är en copia af antiken, o.
Millins beskrifning deröfwer lemnar
ingenting öfrigt at önska, sker läsaren
säkert et nöje at den här blir införd.
“Denna sköna Nilstod är en copia
efter et det rygtbaraste arbete,
hwaröfwer Italien kan skryta. Den
uptäcktes under Leo X, som lät upställa den
på Vaticanen, nära Tiberns bildstod,
och laga den af Gaspard Sibilla, det
Pio Clementinska Musei bildhuggare.
Flodfiguren ligger på en sokel, hwars
plan föreställer wågor; dess
majestätiska hufwud har håret åt sidan något
upstruket, och en krans af frukt och
blad, som tyckas wara af Laurus
persea. Wenstra armbågen hwilar på en
Sfinx: i högra handen håller han et
stort ymnighetshorn, fullt med
drufwor, ax, wilda roser och frukt af
egyptijk ari-rot, Arum colocasia:
midtuti upreser sig en plogrist. Högra
handen, som är kastad utåt weka lifwet,
håller et axknippe: Gudens ansigte är
lugnt och mildt; det utmärker en
beskyddande och wälgörande Gudamagt.
Ingenting kan uttrycka det behag,
hwarmed konstnären grupperat de 16
barnen, som utmärka höjden af 16
cubiti, den mest gynnande för Egyptens
fruktbarhet. Dessa barn kallades hos de
gamle Cubiti; somliga leka omkring
honom; andra roa sig med at reta en
krokodil och en ichneumon til enwig.
En del hjelper hwarandra at klättra
up på kolossens kraftfulla lemmar och
på fullhornet: en som sitter på axeln
håller Guden i håret, för at icke falla
ned ifrån en så ofantlig höjd. Den
käckaste har klifwit up midti
fullhornet, der han ligger på knä med
armarne i kors öfwer bröstet, och tyckes
äska kamraternes beundran. En bland
dem lyfter på Gudens wida mantel,
och tyckes wilja öfwerhölja dess källa,
som den tiden war okänd: en annan
sitter på Sfinx, och en går kapprak
utåt weka lifwet. Sfinxen är på det
wackraste sätt arbetad; dess anletsdrag
äro så ädla, at man tydligen kan se
det artisten icke föreställt et widunder,
utan en allegorisk, helig och mystisk
warelse, emblemet af himmelstecknet
Lejonet och Jungfrun, under hwilka
N. stiger, eller snarare allegorien af
N. sjelf, enligt den lärde Zoegas
iakttagelser. På tre sidor af basen ses
accessoirer, som hafwa afseende på
hufwudämnet: först ser man floden som
upwäller ur sin hufwudkälla, den et
barn öfwerhöljer med en slöja.
Midtur floden upresa sig stånd af Nymphæs,
eller Näckrosen. Man ser twå oxar
til wenster ibland örterna, samt
striden emellan krokodilen o. ichneumon.
En Ibis står bredwid krokodilen, och
en flodhäst griper honom i stjerten
medan han lurar på ichneumon. Twå män
i en båt anfalla en flodhäst; twå
andra äfwen i båt angripa en krokodil.
Desse små personer äro Tentyriter,
som bodde på en ö i floden; de woro
mycket småwäxte, säger Plinius, men
anföllo och kufwade krokodiler med et
owanligt mannamod. På flera ställen
ses krokodilen och flodhästen, denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
