Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Numror ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tre gånger slog Jupiter
med åskan dessa berg ifrån hwarandra.
Dido åkallade wid bålet trefallt
hundra Gudar, den trewäldiga Hekate o.
Diana med sina tre jungfruansigten.
Plutarchus säger märkwärdigt nog:
Omnium numerorum primus
perfectus est guidem ternarius; ut qui
habeat principium, medium et finem.
– Fyrtalet stod i synnerlig aktning
hos dem. De sade det innefatta allt
det heliga wid en edgång, och
återkallade idéen om Gud och om Hans
oändeliga magt i werldsalltets
anordning. Jfr QUATERNARIUS
NUMERUS. Detta tal war helgadt åt
Mercurius och åt Herkules, emedan han
war född på fjerde dagen i månaden.
Åt Napœerne offrades 4 sköna oxar
och 4 qwigor på 4 altaren, Virg,
Georg. 4: 538. – Juno som wakar
öfwer ägtenskapen, beskyddade
Femtalet, emedan det är sammansatt af
2, det första jemna talet, och 3, det
första udda. Dessa tu tal tilsamman
äro en bild eller emblem af
ägtenskapet. Dessutom är femtalet
markwärdigt derföre, at om det multipliceras
med sig sjelft, kommer alltid en 5 til
höger om produkten. Femtalet war
helgadt åt Minerva. På femte dagen
war det icke lyckligt at företaga
något arbete, emedan Pluto, Furierne
och Jättarne woro då födde. –
Vitruvius säger, at hela förtjensten hos
Sextalet låg deruti, at de gamle
geometrerne plägade dela alla sina
figurer, antingen de slutades med räta
eller krokiga linier, i sex lika delar;
och som noggrannhet i omdöme
och stränghet i methoden äro wäsendtliga
i geometrien, så anwände
Pythagoréerne, hwilke sjelfwe gjorde mycket
wäsen af denna wetenskap, talet 6 för
at utmärka rättwisan, hwilken, alltid
gående med jemna steg, aldrig låter
förleda sig af personers rang, ell.
wärdigheters glans, eller den annars så
förföriska rikdomen. – Intet tal har
warit så wäl ansedt som Sjutalet;
läkare trodde sig deri uptäcka
menniskolifwets ouphörliga omwexlingar. Af
detta tal upsatte de sina
klimakteriska år. Med sju himmelstecken styr
Gud hela werlden, säger Alexander
Aphrodisiensis; men Virgilius at den
gyldene solen gör det. Den förre
anmärker widare: at i 7:de månaden får
et barn tänder, i 7:de året affalla de;
i 14:de året får det manbarhetshåren,
i det 21:sta år det manligt; på 7:de
dygnet kan man dömma om en
sjukdoms utgång. – Talet Åtta stod i
mycken aktning, emedan det troddes
utmärka den naturliga lagen, denna
första och heliga lag, som antager alla
menniskor at wara jemnlika.– Med
frugtan ansågo de talet Nio, såsom
utmärkande bräckligheten af
menniskans lycka, som slutar nästan i
samma ögonblick den börjar. Derföre
tilstyrkte de at undwika alla tal der 9
rådde, och isynn. 81, som är
produkten af 9 multipliceradt med 9.
Niotalet war helgadt åt de himmelska
Gudarne, och äfwen åt de underjordiske.
Virgilius säger at Stygis
niohwarfwiga flod för ewigt instänger
sjelfmördare. – Slutligen ansågs talet
Tio såsom en tafla af werldens
underwerk, hwilken i hög grad
innefattade de föregående talens egenskapen.
För at utmärka huru den ena saken
wida öfwerträffade den andra, sade
Pythagoréerne at den war tio gånger
större, tio gånger mera underbar. För
at helt enkelt utmärka en enda sak,
sade de at den ägde tio grader af
fägring. I öfrigt ansågs detta tal såsom
et tecken af wänskap, fred och
wälwilja; och det af den orsaken, at när
twå personer wilja nära förena sig,
taga de hwarandra i händerna o.
krama dem, til bewis på en ömsesidig
förening. Nu, sade de, utgöra twå
hopknäppta händer talet tio.
NUNDINA, se NONDINA.
NUNDINATOR,
marknadsföreståndaren, ett af Mercurii tilnamn.
NUNNEKLOSTER. Mexikanerne hade
et slags N. der flickor upfostrades til
stränga religions-öfningar, o.
instängdes redan wid 12 eller 13 års ålder,
under upsigt af en Superiorska, som
skulle lära dem at idka dygden. Så
länge de der wistades, måste de gå m.
rakadt hufwud och wara jungfrur. Om
de felade i sista punkten, straffades de
til lifwet. Gudarnes tjenst war deras
enda sysslosättning. De skulle hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
