Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Orgierne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hwart tredje år, deraf kallades de
Trieterica. I början firades O. med
få ceremonier. Man bar i början i
processionen blott en kruka med win
och en winranka; sedan kom bocken
som offrades såsom förhatlig för
Bacchus, hwars wingårdar han förstörde;
slutligen syntes den hemlighetsfulla
korgen åtföljd af Phallophorerne. Men
denna enkelhet räckte icke länge, och
luxen, införd af rikdomarne, insmög
sig snart i de religiösa ceremonierne.
På högtidsdagar såg man karlar och
qwinnor med murgrönkransar och håret
kring axlarna, nästan nakna, springa
omkring på gatorna och skrika som
galningar: Evohe Bacche, m.m.
Midti denna skara sågos druckne
personer, klädde som Satyrer, Fauner
och Silenus, göra åtskilliga griningar
och kroppswridningar, der
blygsamheten föga skonades. Derefter kom en
trupp ridande på åsnor, åtföljd af
Fauner, Bacchanter, Thyiader,
Mimallonider, Najader, Nymfer o.
Tityrer, som fyllde staden med sina
wrålningar. Efter denna bullersamma trupp
buros bilder af Segergudinnan, och
altaren i form af winstockor, krönta
med murgrön, hwarpå brunno rökelse
och andra wälluktande saker. Derpå
följde flere wagnar lastade med
thyrser, wapen, kronor, tunnor, krukor och
andra kärl, trefötter o. pannor. Unga
flickor tågade efteråt, och buro korgar
hwari lågo festens mysteriösa föremål;
derföre hette de Cistophorer. De följdes
af Phallophorerne med en chor af
Ithyphallophorer, klädde som Fauner,
hwilka agerade druckne, och sjöngo
supwisor til Bacchi ära. Tåget slutades
med en trupp Bacchanter, krönte med
murgrön inflätad med idegran och
ormar. Midtunder denna högtidlighet
infunno sig nakna qwinnor som piskade
sig, andra sönderklöste skinnet; man
bedref med ett ord alla de brott som
upmuntras af fylleri, efterdöme,
strafflöshet o. den mildaste liderlighet.
Också fann regeringen sig föranlåten at
förbjuda dem. Diagonhus afskaffade
dem i Thebœ, och et Rådsbestut som
utkom i Roms år 566, förböd dem
wid lifsstraff och för alltid öfwer hela
riket. – En mängd antika bas-reliefer
och grekiska vaser föreställa Orgierne.
Giulio Romano är den ende af
sednare tiders målare, som gifwit dem
mesta wärma.
ORGILOS, snarsticken, et Bacchi
tilnamn.
ORGIOPHANTER, de förnämtste
embetsmän ell. offerprester wid Orgierne.
De stodo under Orgiasterna; ty hos
Grekerne war det qwinnor som
förestodo Bacchi mysterier.
ORGYA, små bilder, som wårdades
mycket sorgfälligt af de i Bacchi
mysterier inwigda qwinnor. Wid Gudens
fest buro de dessa bilder i skogen under et
rysligt wrålande.
ORIBASUS, bergspringaren, en af
Aktœons hundar.
ORIGO, Didos första namn.
ORILOCHIA, se OREILOCHIA.
1. ORION, krigsgudens namn hos
Partherne.
2. – Son af Neptunus och
Euryale, enligt Homerus. Jfr
HYRIEUS 2. Han gjorde sig rygtbar genom
sin kärlek för astronomien, den han
hade lärt sig af Atlas, och genom sitt
tycke för jagt, som han ännu
bibehåller i Elysén, enligt skaldernes
upgift. Han war en af de skönaste män
på sin tid. Då Homerus talar om
Neptuni begge söner, Ephialtes och
Otus, säger han at deras fägring gaf
endast wika för O:s. Han war af en
så ansenlig wäxt, at man gjort
honom til en jätte sam räckte med
hufwudet öfwer wågorna. En gång då
han passerade hafwet på detta sätt, blef
Diana warse hufwudet utan at weta
hwad det war, och wille försöka sin
skicklighet i narwaro af Apollo, som
hade utmanat henne, då hon rigtade
så wäl, at O. träffades af en bland
hennes dödande pilar. Sedan hans
första hustru Side war död, hwilken
beröfwades honom genom Junos wrede,
wille han gifta sig med Œnopions
dotter Merope; men fadern, som icke
wille ha en sådan måg, söp honom
full och stack ut ögonen på honon,
samt lät honom ligga på hafsstranden.
O. stod up, sedan wärken afstadnat,
och begaf sig til en smedja, der han
råkade en ung gosse, och satte honom på
sina axlar, med begäran at bli
ledsagad dit der solen upgår. Der
återfick han sin syn och wände tilbaka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
