Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ovissheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men warna dem för hotande faror;
de underlåta aldrig at följa de
ingifwelser de fått, och offra derföre
åt sina fetischer eller demoner. De
förlägga i Hafwet deras sällhets- eller,
osällhets-tilstånd, och tro at en
menniskas skugga är en werklig kropp, som
en dag skall wittna om deras goda ell.
onda gerningar; denna inbillade
warelse kalla de Passador, den de söka at
genom offer göra sig bewågen, i den
öfwertygelse at skuggans wittnesbörd
kan afgöra deras ewiga wäl eller we.
– Presterne i Benin påstå sig kunna
uptäckå det tilkommande, hwilket de
göra förmedelst en kruka med tre hål
i botten, hwarifrån de draga et ljud
som gäller för orakel, och hwilket de
tolka som de behaga; men de straffas
til lifwet, om de befatta sig med at
afgifwa orakel i stats- eller
regerings-ärenden. Dessutom är det wid strängt
straff förbudet prinsarnes prester
(hofpredikanterne) at komma in i
hufwudstaden. Oaktadt dessa allwarsamma
åtgärder emot altarets tjenare, wisar
regeringen dem wid wissa tilfällen en
artighet som sårar menskliqheten. I
Benin är det et antaget bruk at åt
afgudarne offra missdådare, som
förwaras enkom för detta ändamål; de
böra alltid wara 25 til antalet.
Fattas det en ell. flere, hafwa konungens
embetsman befallning at stryka
omkring nattetid och gripa hwem helst
de träffa; men de få icke wara
uplyste af den minsta ljusstråle. De
gripna slagtoffren öfwerlemnas åt
presterne, som äro herrar öfwer deras
öde. De rike få köpa sig frie,
äfwensom deras slafwar, men de fattige
slagtas owillkorligen.
OVISSHETEN (Sinneb. l.) Den
föreställes under bild af en qwinna,
som på hufwudet har twenne
wäderflöglar wända i motsatt rigtning, och
som går på et i jemnwigt liggande
gungbräde.
OVÄNSKAPEN (Sinneb. l.) en
swartklädd qwinna, wäpnad, tankfull,
med dyster blick, blek och likfärgad
panna, stolt upsyn, arg, hotande, och
hufwudet omgifwet med lågor. Ripa
låter henne hålla i en ål; Cochin en
hund och en katt; och andre twenne
pilar, den ena upåt och den andre
nedåt wänd, egyptisk symbol af
stridighet i lynnen.
1. OXEN. Egyptierne woro de förste
som bewisade oxen och kon en dyrkan,
hwaraf man igenfinner spår i Indien.
Denna religiösa wördnad gick öfwer
til Grekerne, som i de äldsta tiderna
offrade endast unga tjurar, hwilka
ännu icke burit oket. I Roms första
tidehwarf afhöll man sig ifrån at döda
en oxe som arbetade i jorden.
Lakedœmonerne offrade en oxe åt Mars,
när de wunno en seger genom list,
och en tupp när de wunno den genom
styrka. Romerske triumfatorne offrade
åt Jupiter Capitolinus hwita oxar,
födde i Umbrien. När offeroxar hade
endast några hwita fläckar, färgade
man dem helt hwita med krita: och
en sådan oxe kallades Bos cretatus.
Templens portar pryddes med
hufwuden efter slagtade offeroxar, och
derföre äro altaren utsirade med detta
djurets hjernskål. Romarne kallade
oxen, tjuren och unga kalfwar stora
slagtoffer. De woro de enda hwilkas
horn förgylldes til offren; Grekerne
deremot förgyllde dem äfwen på andra
slagtoffer. – De fattige, som icke hade
råd at offra en lefwande oxe, offrade
en af deg. Bordsfötter och trefötter
slutades ofta i form af oxfötter, för
at utmärka styrka och bestånd.
2. – (Alleg.) Detta kreatur war
åkerbrukets tilhörighet. Tre
oxhufwuden på Isis’ bild utmärka de trenne
årets tider som äro tjenlige för
jordbruket. Romarne satte et oxhufwud
på deras byggnader, såsom en symbol
af arbete o. tålamod. På gamla
medaljer bet. en oxe eller tjur med band
på hornen, de offer der dessa djur
tjenade til slagtoffer. När de synas
stångas, tilkännagifwa de krig, ell.
tjurfägtningar som gåfwos til skådespel åt
folket. Då Romarne wille utmärka
en coloni, föreställde de twenne oxar
som drogo en plog, emedan oxar
nyttjades för at updraga omkretsen kring
den nya staden. Stundom ser man
en ko o. en oxe under samma ok; kon
står på sidan åt staden, och oxen på
den andra sidan, för at utmärka huru
qwinnorna böra befatta sig med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
