Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Palatinus Mons ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämdt blott för de lärde; Augustus
gjorde det til et slags akademi, som
blef en mötesplats för lärde män, och
der utwalde domare pröfwade nyss
utkomna arbeten i skaldekonsten; de som
ansågos wärdiga at komma til
efterwerlden, blefwo på et hedrande sätt
förwarade och pryddes med författarens
porträtt.
PALATINUS MONS, ett af de sju
bergen hwarpå Rom är bygdt.
Romulus omgaf det med murar, emedan
han och Remus blifwit ditburne af
herden Faustulus, och han der såg
12 gamar, då Remus såg endast sex på
Aventinska berget. Somlige härleda
detta ord ifrån Pales, herdarnes
gudinna, som der tilbads; någre från
Latini gemål Palantia; andre från
Pallanterne, bördige från staden
Pallantium i Peloponnesus, och som
tillika med Evandrus der bosatte sig;
andre af twenne Pallas, den ena
farfar til, den andre son as Evandrus,
och som der hade sin graf; af
Evandri dotter Pallantia, en af Herkulis
älskarinnor, och som blifwit begrafwen
på detta ställe; slutligen af Pallantia,
en stad i Arkadien, hwars namn
Evandrus gaf åt sin nya coloni.
PALATUA, en Gudinna hos
Romarne, så kallad emedan hon troddes
beskydda berget Palatinus. Hennes
prest hette Flamen Palatualis.
PALATUAL, offer för Gudinnan
Palatua, så kalladt emedan det gafs på
berget Palatinus.
PALATUALIS FLAMEN, prest hos
Gudinnan Palatua, så kallad emedan
hon troddes beskydda Palatium eller
kejserliga palatset.
PALES, en Gudinna för herdar,
som dyrkade henne emedan hon troddes
bewara hjordarne från rofdjur o.
sjukdomar. Se PALILIA.
PALICI, twillingbröder, uptagne
bland Gudarnes antal. Nära floden
Symœthus på Sicilien, hade Jupiter
blifwit kär i en Vulcani dotter
Thalia eller Ætna 2. Som denna nymf
frugtade för Junos wrede, bad hon
sin älskare gömma sig i jordens
innersta. Då hennes födslostund
war inne, upkommo ur jorden twenne barn,
som kallades Palici. Hesychius gör
dem til söner af Adramus. Nära deras
tempel lågo twenne små sjöar med
kokande o. swafwelhaltigt watten; de
woro alltid fulla utan at öfwerstiga
sina bräddar, och kallades Delli, dem
folket trodde wara bröder til Palici,
eller snarare ansåg såsom den wagga
ur hwilken de upstigit. Det war nära
intil dessa brunnar man aflade den
högtidliga ed Aristoteles omtalar. De
som skulle gå eden, borde förut rena
sig; och sedan de ställt borgen at
betala om Gudarne dömde dem dertil,
nalkades de bassinen, och sworo wid
den gudamagt som wakade deröfwer.
Eden skrefs på en liten trätafla, som
flöt om eden war sannfärdig, men
sjönk i motsatt fall, och menedaren
föll genast i wattnet, der han
drunknade, dog ganska plötsligt, förtärdes
af en hemlig eld, ell. blott förlorade
synen. Detta ställe war äfwen en
fristad för illa behandlade slafwar; om
deras husbönder åter togo dem i tjenst,
måste de förpligta sig at bemöta dem
mera menskligt, af frugtan för et
rysligt straff. Palicernes tempel war icke
mindre rygtbart för sina profetior;
också woro deras altaren alltid
betäckta med frukt och skänker; til och
med lefwande menniskor offrades der;
men denna osed blef sedermera afskaffad.
PALILIA, en fest som Romarne
årligen firade den 21 April til
Gudinnan Palis ära. Det war egentligen
en högtid för herdar, som firade den
för at jaga wargar ifrån boskapen.
Folket renade sig den dagen med et
pulver af hästblod och aska efter en
kalf som war utskuren ur kon (eller
ock nyfödd), samt efter bönhalm. Om
morgonen bittida röktes få- o. fårhus
med swafwel, säfwenbom, oljoträ och
furu, lagda på en eld af lagerträ.
Sedan offrades mjölk, winmust och
hirs, hwarpå kalaset följde. Sent om
aftonen gjordes elden af halm,
hwaröfwer landtfolket hoppade tre gånger
efter hwarandra. – När Romulus
lade första grunden til staden Rom
den 21 April, just då Gudinnan
Palis fest firades, sammanslogos twenne
högtider som kallades Palilia ell.
Parilia, och firades til hennes ära, på
det hon skulle befordra boskapen til en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
