Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Parvi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nan född af et berg, synes Schiwas
gemål närma sig til Grekernes Juno.
Hon har hennes majestätiska utseende,
stolthet och allmänna attributer, och
befinnes alltid bredwid sin man på
berget Cailasa och på Gudarnes
gästabud. Hon är wanligen åtföljd
af sin son Carticeja, som rider på en
påfågel: på några taflor är hon klädd i
en robe öfwerströdd med ögon. I
templen åtföljes hennes bild af denna
fågel. Gudinnan har inga enskilta
tempel, men hennes bild har en särskilt
sakristia i Schiwas tempel. Hon
tilbedes under flera namn, såsom
Grekernes Isis, isynn. under namnet
Moder, och i Bengalen Durga.
Indianerne föreställa henne såsom Cybele,
d.ä. med tornkrona, och anse henne
såsom beskyddarinna för jorden o. alla
warelser, eller Försynens Gudinna;
hwilket öfwerensstämmer med den idén
som de gamle gjorde sig om Rhea,
den de ansågo såsom Gudars o.
menniskors moder. Hon är densamma
som Bhavani.
PARVI, se under LARES.
PASARGADÆ, en stad i Persien,
rygtbar genom et krigsgudinnans
tempel, der man smorde konungarne.
Fursten ingick wid et sådant tilfälle i
templet, aflade sina kläder och påtog
sig den skrud som Cyrus hade burit
innan han upsteg på thronen, och som
der med mycken wördnad förwarades.
Sedan han ätit et torrt fikon,
tuggade han terebintblad, och drack en
blandning af ättika och mjölk.
PASCERE LINGUAM, tiga, wara
tyst. Detta talesätt brukades wid
offringar, hwilket en utropare sade til
folket, på det alle skulle wara tyste
och ei tala något ord af elak betydelse,
uttrycket war Pascito linguam.
PASENDAS (Ind. M.) en sekt af
Braminer, som endast har nöjen och
liderlighet til föremål, och derigenom
skiljer sig från de andra braminerne
genom en ryslig lösagtighet i seder.
Deras förnämsta sysslosättning är at
förföra hustrur, och då man föreställer
dem at de höra hålla sig til sina
egna, och låta bli andras, swara de med
stämt: “alla hustrur äro wåra, när
wi njuta af dem.”
PASIMELUSA, intressant för alla,
et tilnamn för skeppet Argo.
1. PASIPHAE, dotter af Solen och
Kreta, eller af Perseis, gifte sig
med Minos 2, med hwilken hon hade flera
barn, ibland andra Deukalion 2,
Astræa, Androgea, Ariadne m.fl. För
at hämnas på Solen, som hade lyst
för mycket på Veneris kärlekshandel
med Mars, ingaf Gudinnan hans
dotter en oskicklig brånad til en hwit tjur,
som Neptunus låtit upstiga ur hafwet.
En annan mytholog upgifwer denna
passion såsom en werkan af Neptuni
hämnd emot Minos, som ärligen
plägade offra åt honom den wackraste af
sina tjurar. Se MINOTAURUS. P.
skall hafwa låtit huggormar döda alla
Minos’ älskarinnor, emedan hon hade
gnidit hans kropp med en ört som
lockade ormarna.
2. – En Gudinna som i staden
Thalamæ i Lakonika hade et tempel
och et berygtadt orakel. Någre påstå,
säger Plutarchus, at hon war en af
Atlantiderna, Jupiters döttrar,
moder til Ammon. Enligt andre är hon
densamma som Priami dotter
Cassandra, hwilken dog i Thalamæ, och
emedan hon gaf orakel åt hela
werlden, kallades hon P. Man tilbragte
natten i hennes tempel, och i
drömmen wisade hon hwad man wille weta.
PASIPHAEIA, Phædra, dotter af
Minos 2, och Pasiphae 1.
1. PASITHEA, dotter af Jupiter
och Eurynome I, war, enligt någres
upgift, den första af de tre
Gratierna; hennes systrar woro Eurynome
och Ægialea. Juno lofwade henne
til hustru åt Sömnen, om han
willfore hennes begäran at söfwa Jupiter.
2. – Cybeles tilnamn, såsom alla
Gudars moder.
3. – En Najad, gift med
Erichthonius och moder til Pandion 2.
4. – En af Nereiderna.
PASITHOE, en af Oceaniderna.
PASPARIUS, et Apollos tilnamn,
dyrkad af Parier och Pergamenier.
PASSADOR, se OVISSARA.
PASSALUS, se ACHEMON.
PASSARE, se CIRKELINSTRUMENT
PASTOPHORER, prester så kallade
af Grekerne, antingen för deras långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
