Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Patragali ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262
af sig et finger, lade det på dotterns tallrik, och
lät drypa mycket af sitt eget blod derpå. P. blef ändå
icke nöjd, och förklarade sitt missnöje dermed at hon
kastade en guldkedja i ansigtet på fadern. För at
tilfredsställa sin dotter, hittade Ixora slutligen på
råd, och skapade twå unga personer dem han lät
anrätta, och då först blef hon nöjd. Derefter
tilstyrkte han henne at resa, och skänkte henne et
skepp af sandelträd at föra henne öfwer alla haf. P.
reste, och glad blef Ixora. Emedlertid hände sig en
tid derefter, at då han låg i sin bästa sömn om
morgonen, kom P. hastigt in i hans kammare, slog ikull
sängen och gick sin wäg. Under resan slogs hon några
gånger med sjöröfware och dref dem på flykten. Hon
uppehöll sig en längre tid på kusten af Malabar, och
gifte sig med en son af furstarne i landet.
Märkwärdigt är at hon aldrig tillät sin man hans
ägtenskapliga rättigheter, emedan en dödlig icke war
wärdig den äran. För öfrigt lefde hon rätt beskedligt
med honom. Då hennes mans föräldrar af sjöröfware
blifwit plundrade på allt hwad de ägde, tröstade hon
sin man med en skänk af de guldringar hon hade om
benen; men denna skänk blef en olycka för honom. En
guldsmed träffade honom en dag då han hade dessa
guldrinqar på sig, och förde honom til nästa stad
under förewändning at köpa dem af honom. Men så snart
han kom dit, anklagade han honom at hafwa stulit dem
ifrån drottningen i landet. Hon hade också förlorat
dylika ringar, som guldsmeden sjelf hade stulit, satte
tro til hans anqifwelse, och lät påla främlingen på et
palmträd. P., som ingenting hörde om sin man, begaf
sig på wäg för at få rätt på honom. De fleste som hon
tilsporde om honom, woro näswise. Somlige skrattade
henne midti ansigtet, andre wårdade sig icke ens at
swara. Någre, som woro ännu elakare, narrade henne at
falla i lönngropar, som de hade betäckt med grenar. P.
åtnöjde sig med at förbanna de illwiljoge och
fortsatte sin resa. Då hon slutligen kom til
palmträdet der mannen lidit lifsstraff, bröt hon
sönder det genom sin trollförmåga, och återgaf lifwet
åt sin man. – Indianerne såga at P. har sitt residens
i synn. i templet Crauganos, som kallas Peregrinernes
tempel. Man ser der hennes bildstod. Strax hredwid
står en stor man af marmor, hwilken brahminerne
dagligen gifwa någre hammarslag i hufwudet.
Malabarerne tro at kopporna äro en werkan af P:s
wrede, och de åkalla henne för denna sjukdom.
PATRAS, en stad på Peloponnesus. Der funnos twå
märkwärdiga orakel: det första war i Cereris tempel.
Det war en källa man rådfrågade angående utgången af
sjukdomar, på det sättet at man uphängde en spegel på
en tråd. Baksidan af spegeln widrörde wattnet, och
glaset simmade ofwanpå. Man fick då deri se åtskilliga
bilder, i mån af den sjukes tilfrisknande eller icke.
Det andra war oraklet på Forum. Det war en bildstod af
Mercurius och en af Delta. Man borde röka för dem och
uptända lampor som hängde rundtomkring; derefter
inwigdes eller helgades, til höger om altaret, en
inhemsk koppar-medalj, och man frågade Mercurii bild
om det man wille weta: derefter borde man träda nära
derintil, likasom för at höra hwad den ärnade
förkunna, och gå derifrån utom Forum, med fingerna för
öronen. Första rösten man hörde, war gudaswaret.
PATRENSIS, Ceres, dyrkad i Patras.
PATREUS, andre grundläggaren af Patras.
PATRIARKEN FÖR BRAHMERNE. (Ind. M.) Så snart et tempel
är upbygdt, wäljes til patriark eller öfwerste-prest
en brahmin, som icke får gifta sig eller gå ur
pagoden. Han wisar sig blott en gång om året, då han
sitter midti helgedomen, hwilande på kuddar. Folket
ligger framstupa för honom, tils han förswinner ur
dess åsyn. – Öfwersteprests-wärdigheten är ärftlig i
hans familj, och den äldste innehar den alltid. Til
medhjelpare antager han alla de brahminer han kan
underhålla, och han lär af fursten wissa gods som
kallas Shanions, fria från alla utskylder; dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
