Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Patragali ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af sig et finger, lade det på dotterns
tallrik, och lät drypa mycket af sitt
eget blod derpå. P. blef ändå icke
nöjd, och förklarade sitt missnöje
dermed at hon kastade en guldkedja i
ansigtet på fadern. För at tilfredsställa
sin dotter, hittade Ixora slutligen på
råd, och skapade twå unga personer
dem han lät anrätta, och då först blef
hon nöjd. Derefter tilstyrkte han henne
at resa, och skänkte henne et skepp af
sandelträd at föra henne öfwer alla
haf. P. reste, och glad blef Ixora.
Emedlertid hände sig en tid derefter,
at då han låg i sin bästa sömn om
morgonen, kom P. hastigt in i hans
kammare, slog ikull sängen och gick
sin wäg. Under resan slogs hon några
gånger med sjöröfware och dref dem
på flykten. Hon uppehöll sig en längre
tid på kusten af Malabar, och gifte
sig med en son af furstarne i landet.
Märkwärdigt är at hon aldrig tillät
sin man hans ägtenskapliga
rättigheter, emedan en dödlig icke war
wärdig den äran. För öfrigt lefde hon
rätt beskedligt med honom. Då
hennes mans föräldrar af sjöröfware
blifwit plundrade på allt hwad de ägde,
tröstade hon sin man med en skänk af
de guldringar hon hade om benen;
men denna skänk blef en olycka för
honom. En guldsmed träffade honom
en dag då han hade dessa guldrinqar
på sig, och förde honom til nästa stad
under förewändning at köpa dem af
honom. Men så snart han kom dit,
anklagade han honom at hafwa stulit
dem ifrån drottningen i landet. Hon
hade också förlorat dylika ringar, som
guldsmeden sjelf hade stulit, satte tro
til hans anqifwelse, och lät påla
främlingen på et palmträd. P., som
ingenting hörde om sin man, begaf sig
på wäg för at få rätt på honom. De
fleste som hon tilsporde om honom,
woro näswise. Somlige skrattade henne
midti ansigtet, andre wårdade sig icke
ens at swara. Någre, som woro ännu
elakare, narrade henne at falla i
lönngropar, som de hade betäckt med
grenar. P. åtnöjde sig med at förbanna
de illwiljoge och fortsatte sin resa. Då
hon slutligen kom til palmträdet der
mannen lidit lifsstraff, bröt hon
sönder det genom sin trollförmåga, och
återgaf lifwet åt sin man. –
Indianerne säga at P. har sitt residens i
synn. i templet Crauganos, som
kallas Peregrinernes tempel. Man ser
der hennes bildstod. Strax bredwid
står en stor man af marmor, hwilken
brahminerne dagligen gifwa någre
hammarslag i hufwudet. Malabarerne tro
at kopporna äro en werkan af P:s
wrede, och de åkalla henne för denna
sjukdom.
PATRAS, en stad på Peloponnesus.
Der funnos twå märkwärdiga orakel:
det första war i Cereris tempel. Det
war en källa man rådfrågade
angående utgången af sjukdomar, på det
sättet at man uphängde en spegel på
en tråd. Baksidan af spegeln
widrörde wattnet, och glaset simmade
ofwanpå. Man fick då deri se
åtskilliga bilder, i mån af den sjukes
tilfrisknande eller icke. Det andra war
oraklet på Forum. Det war en
bildstod af Mercurius och en af Vesta.
Man borde röka för dem och uptända
lampor som hängde rundtomkring;
derefter inwigdes eller helgades, til
höger om altaret, en inhemsk
kopparmedalj, och man frågade Mercurii
bild om det man wille weta: derefter
borde man träda nära derintil,
likasom för at höra hwad den ärnade
förkunna, och gå derifrån utom Forum,
med fingerna för öronen. Första
rösten man hörde, war gudaswaret.
PATRENSIS, Ceres, dyrkad i Patras.
PATREUS, andre grundläggaren af
Patras.
PATRIARKEN FÖR BRAHMERNE.
(Ind. M.) Så snart et tempel är
upbygdt, wäljes til patriark eller
öfwerste-prest en brahmin, som icke får
gifta sig eller gå ur pagoden. Han
wisar sig blott en gång om året, då
han sitter midti helgedomen, hwilande
på kuddar. Folket ligger framstupa
för honom, tils han förswinner ur
dess åsyn. – Öfwersteprests-wärdigheten
är ärftlig i hans familj, och den
äldste innehar den alltid. Til
medhjelpare antager han alla de brahminer
han kan underhålla, och han får af
fursten wissa gods som kallas
Shanions, fria från alla utskylder; dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
