Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pityocamptes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. PITYOCAMPTES, tallböjaren,
et tilnamn för stråtröfwaren Sinis
eller Cercyon.
2. – En rygtbar stråtröfware, från
hwilken Herkules befriade jorden.
PITYS, en ung Nymf som älskades
af Pan o. Boreas på en gång. Pan,
wredgad deröfwer at hon mera
gynnade hans rival, kastade henne i
raseri så häftigt emot en klippa, at hon
ljöt döden deraf. Boreas, som
rördes öfwer hennes olycka, den han til
en del wållat, bad Jorden at P. måtte
lefwa up under en annan form, och
hon blef genast förwandlad til et träd
af samma namn. Det är Tallen,
som tyckes ännu gråta genom den kåda
han utsipprar när han skakas af
nordanwädret.
PIXIUS, et Jupiters tilnamn, som
swarar emot Sanctus eller Sangus,
hwilket han fick af Sabinerne.
1. PLACIA, en gammal stad i
Mysien, der Cybele njöt en synnerlig
dyrkan, och kallades Placiana Mater.
2. – Dotter af Atreus ell. af
Leucippus, war Laomedons gemål.
PLACIDA. Under detta tilnamn
hade Venus et litet altare i Rom.
Missnöjde älskare anlitade henne af
förlika dem.
PLACIDUS. Detta namn gifwes åt
Jupiters Termini, hwilkas ansigte
utmärker godhet förenad med wärdighet.
Desse Termini hafwa oftast et rakt och
spetsigt skägg, och lockar som hänga
ned öfwer axlarna och ryggen. En af
de wackraste finnes på Capitolium,
och den andre i Vaticanen.
PLAGGON, liten docka af wax, som
föreställde lefwande personer och
nyttjades wid hexerier. Det war et slags
porträtt som damerna gåfwo åt sina
älskare.
PLAGIPATIDÆ, et tilnamn som
Plautus, i sin komedi Fångarne, på
stämt gifwer Lakedœemonierne, emedan
de plägade piska sina barn på Diana
Orthias altare.
PLANCTER, kringstrykande, ett af
Bacchi tilnamn.
PLANIMETRIEN eller
PLANMÄTNINGEN (Sinneb. l.). Denna
wetenskap föreställes genom en allwarsam
och wälklädd qwinna, som är mycket
upmärksam på hwad hon gör. I
högra handen håller hon et mått, och
den wenstra hwilar på en flät sokel,
hwars dimensioner hon synes taga.
Bredwid henne ses et instrument som
tilhör denna wetenskap, och hwarmed
man mäter längden och bredden af
alla slags ytor.
PLASTENA, en Gudinna som hade
et kapell på spetsen af berget
Sipylus, och som Pausanias säger hafwa
warit ansedd såsom Gudarnes moder.
PLATÆA, dotter af floden Asopus,
gaf sitt namn åt staden Platææ, der
man såg monumentet öfwer henne. Se
CYTHERON.
PLATÆÆ eller PLATÆEÆ, en stad
i Bæotien, rygtbar genom Jupiter
Liberators tempel.
PLATÆENSES LUDI, Platæensiska
Spelen, firades hwart femte år i
staden Platææ, hwarwid Grekerne
sprungo bewäpnade omkring Jupiters
altare. Stora pris woro utsatta för
dessa kamplopp. Dessa spel kallades
frihetens lekar, i anledning af den
stora seger Grekerne der wunno öfwer
Perserne. Utom denna fest hölls en
årlig sammankomst af hela Grekland,
hwarwid et högtidligt offer anställdes
til Jupiters ära. – Den 16 i
månaden Monasterion gjorde Platæerne
en stor procession, med en trumpetare
i spetsen som blåste alarm; han
åtföljdes af några wagnar lastade med
myrten och triumfhattar, tillika med
en swart tjur; de förnämste af stadens
inwånare buro twågrepade vaser fulla
med win, och unge frie gossar buro
flaskor med wälluktande oljor. –
Förnämste magistratspersonen, som icke
fick widröra något jern, och hela året
igenom måste wara hwitklädd, kom
allrasist, klädd i purpursiden, samt
höll i ena handen en stor winkanna,
och i den andra et bart swärd; sådan
tågade han genom hela staden til
begrafningsplatsen , der de lågo som
stupat i slaget wid Platææ; han öste der
watten ur en källa, twättade dermed
de pelare o. bilder som stodo på
grafwarna, och gned dem med wälluktande
olja. Derefter slagtade han en tjur,
och sedan man läst några böner til
Jupiter och Mercurius, bjöd han til
et allmänt gästabud själgrne efter de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
