Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Radband ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättas Pongol-ceremonierne för
Solens wagn.
RADBAND (Chin. M.) De
andäktige af sekten Foe bära om halsen ell.
om armen et slags R. som består af
100 kulor, hwaraf 8 äro större. Wid
hufwudet sitter en stor som en liten
kalebass. Under det de snurra omkring
dessa kulor, utropa de sitt
Na-mo-o-mi-to-Fo. Inwånarne i Tunquin
hafwa den 1:sta och 15:de i hwar månad
en högtid, hwarunder de måste
genomläsa R. sex gånger.
(Jap. M.) Japanske Bonzerne
anbefalla de andäktige at hwar dag 108
gånger uprepa en wiss bön, emedan
de påstå, at menniskan är fallen
för et lika antal synder, och det fordras
en bön for hwar synd. Kulorna på
R. tjena dem at räkna bönerna. När
de hafwa någon enwis sjukdom,
uprepas hwad de kalla stora radbandet:
en skara af fromma själar sätter sig
i cirkel, och wid hwarje stor kula
ropar hwar o. en af dem med full hals:
“Amida, fräls oss!” och grina derwid
försträckligen mystiskt.
(Ind. M.) Munkarne i Siam
nyttja äfwen R. med 108 kulor, och
somlige hafwa 180. – Inwånarne på
Cejlon begagna också R. De gå på gatan
och hålla det i handen, uprepa böner
och tumma på kulorna.
(Mahom. M.) Turkarnes R. bestå
wanligen af 6 tiotal; men alla
kulorna äro lika stora. Et annat har
100 kulor, delade i tre delar, med små
strängar. På hufwudet af detta R.
uprepa de en bön som är föreskriwen
i lagen. Wid första afdelningen säga
de 30 gånger: Gud är priswärd; wid
den andra: Ära ware Gud! och wid
den tredje: Gud är stor. Dessa tre
formler uprepade utgöra 99 böner,
hwilket föranledt flere lärde at
förmoda detta R. wara en efterhärmning
af Judarnes 1000 dagliga wälsignelser.
RADEGASTE (Slaw. M.), en
afgud, hwilken hos Warägerne ansågs
såsom stadens skyddsgud. Bröstet war
betäckt af en sköld med et oxhufwud
miduti; i wenstra handen höll han
en lans, och på hjelmen satt en tupp
med utslagna wingar. Christne
fångar offrades åt honom, och när de
slagtades smakade presten på blodet,
hwaraf han troddes få en större kraft
at kunna spå. På offret följde en stor
måltid, musik och dans, som utgjorde
en del af ceremonien. Han war
Obotriternes krigsgud.
RADGRID (Nord.M.), en af
Walhalls mör.
RADI (Ind.M.), gemål åt
Manmadin, kärlekens Gud. Indianerne
föreställa henne under bild af en wacker
qwinna, som står knäböjd på en häst
och kastar en pil. Hon delar sin
gemåls förrättningar. Ingendera har
något tempel. Deras bilder äro
uthuggne i basrelief på murarne af
Wischnus tempel; men aldrig ser man
deras bildstoder fria.
RADIER, Lapparnes såkallade
öfwerhimmelste Gud; ehuru högst uppe i
stjernhimmelen, är han något ringare
än Rariet, som skall nedsända anden
til fostret i moderlifwet, och lemna
den Moder-Akka i händer. R. uptager
de döde til sig, när de en längre tid
warit i de dödes land.
RAFAIL. se RAFRAIL.
RAFAZIS, otrogen. Denna titel
gifwa Turkarne åt Perserne, som följa
en något olika tolkning af Alkoran.
Ehuru Turkarne äro fiender til
Christne och Judar, tro de likwäl at Guds
barmhertighet kan sträcka sig til dessa
otrogna folk, men aldrig til R.,
hwilkas brott är i Guds ögon 70 gånger
wederstyggligare än de förres; derföre
är det ock en 70 gånger större förtjenst
at döda en Persan än någon annan.
RAFRAIL kalla Musulmännen
ängeln som regerar sjunde himmelen.
RAGAS eller Passionerne, systemer
för musikaliska moder, som Hinduerne
personifierat och anse wara Genier ell.
halfgudar, hwilka lära gifwit
anledning til sinnrika allegorier.
RAGIBURAIL (Afr. M.), en ängel
af första ordningen på Madagaskar.
Se MALAINGHA.
RAGINIS, ell. Honpassionerne (Ind.
Myth.), nymfer som förestå musiken,
och äro 30 til antalet.
RAGNARÖK (Gudarnes skymning),
tidens sista afton (enligt Nord. M.),
då Gudarne skulle störtas och werlden
förgås. Prosaiska Eddan berättar
härom: det kommer en winter, kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
