- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
364

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ramadan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

364


sin gemål Sita ur jätten Rhevans händer, samt är
högste befälhafwaren öfwer en djerf och talrik här af
apor. Han är Hinduernes krigsgud. Se WISCHNUS 6:TE
FÖRVANDLING.

RAMADAN eller RAMAZAN, Mahometanernes stora fastlag,
och deras nionde månad, i hwilken den infaller. Under
hela denna fasta få de icke äta eller stoppa i munnen
hwad det wara må, förrän solen gått ned och lamporna i
moské-tornen blifwit uptanda. Då börja glädjen och
wällefnaden. För öfrigt afgöra de alla affärer om
natten, men sofwa och hwila sig om dagen. De kalla
denna månad helig och helgad, och påstå at under den
tiden äro paradisets portar öppna, men helwetets
tilslutna. Fastan i R. är af sådan wigt, at det gäller
lifwet för en som underlåter den. Isynn. är det et
rysligt brott at dricka win; och de som andra tider
taga sig den friheten, afhålla sig derifrån 14 dagar
före den stora fastan, för at icke wäcka förargelse.
Som Mahometanerne hafwa månemånader, kommer deras R.
hwart år tio dagar tidigare än året förut; så at med
tiden löper denna fasta året rund.

RAMALIA, Romerska fester til Bacchi och Ariadnes ära,
hwarwid buros winrankor fulla med drufwor.

RAMANADA-SUAMI, d.ä. en Gud dyrkad af Rama (Ind. M.),
namnet på Lingam, tilbedd i Ramessurin, nära Cap
Comorin. Indianerne tro, at denna Lingam är densamma
som apan Hanumat på Ramas befallning förde ifrån
Ganges; at den siste wille wisa honom sin wördnad
sedan han störtat jätten, och at sjön i samma tempel,
kallad Danonkobi, blifwit upgräfd med Wischnus egna
händer. För at gifwa den förtroende, inbilla brahmerne
folket, at den som badar sig der, blir renad ifrån
sina synder. Indianerne göra wallfärder dit, och
ditföra offergåfwor ifrån de aflägsnaste länder; men
för at göra denna aktning mera förtjenande, bör
peregrinen förut hafwa infunnit sig wid Ganges’
stränder, legat på jorden, fastat under wandringen,
och medburit sin börda af den hel.flodens watten, för
at bada Lingam.

RAMASITOA, den högtidligaste festen hos Peruvianerne.

RAMALAN, se RAMADAN.

RAMESCHNE (Pers. M.), en god Genius hos Parsis, som
wakar öfwer menniskans wälfärd.

RAMPA (Finn. M.), fodd af Louheatar, som blef hafwande
af wäder; war en skicklig skytt, och slöt dödlig
pestskott.

RAMTRUT (Ind. M.), en ryqtbor pagod i staden Onor.
Afguden der ser ut som en apa, och kringföres stundom
på gatorna i en wagn som liknar et torn och är 15 fot
hög. Den har fyra hjul och drages med en grof lina.
Någre prester stiga up på wagnen för at åtfölja
afguden, och sjunga bönpsalmer under processionen.

RAN (Nord. M.), Ågers maka.

RANAIL, en ängel af första ordningen hos inwånarne på
Madagaskar

RANA-NEIDA,(Lapp. M.) en af Lapparnes-Gudamagter, som
bor mycket högt uppe i stjernhimmelen, råder öfwer de
fjäll som först grönska om wåren, och gifwer nytt gräs
til renens föda. Om wåren offras åt henne, at renen må
i tid komma til gräsgång.

RANATHYTER, en sekt hos Judarne, som dyrkade grodor.

RANGWID, en af Walhalls mör.

RANIKAIL, en ängel af sörsta ordningen hos inwånarne
på Madagaskar.

RAPO, en Rutulisk krigsman, som dödade Parthenius och
Orses.

RARIET,(Lapp.M.) en af de förnämsta Lappska Gudar, som
äro högst uppe i sijern-himmelen. Någre säga at han är
allestädes närwarande, andre icke.

RASCETTE. I chiromantien är det den linjen eller de
linier som finnas på handleden. Den kallas äfwen
Restrainte, och består wanligen af 2 til 3 linier, men
stundom 4 til 5. Ju flera linjer, ju längre lifstid.

RASDI, en afgud fordom i Unqern. Det war et slags
Janus, son af Watha, som först dyrkade henne såsom
gudinna. R. war en qwinna som tilfångatogs af en
christen konung och insattes i fängelse, der hon af
förtwiflan åt up sina fötter, och på det sättet
slutade sina dagar.

RASERIERNA, gudinnor, hwilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free