Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rhapsodomantien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Homerus, Hesiodus m.fl. De woro
rödlädde när de sjöngo Iliaden, och
blå när de sjöngo Odyssen. R. före
deras tid författade hymner til gudars
och hjettars ära, och gingo stad ifrån
stad at sjunga dem, ungefär som
Trubadurerne. Homerus sjelf skall hafwa
idkat samma yrke.
RHAPSODOMANTIEN, en spådom
förmedelst et slumpwis skeende
uttagande af någon vers hos en skald,
ungefär såsom man hos oss wid nyårsny
slår up psalmboken på ryggen. Man
walde wanligtwis Homerus ell.
Virgilius. Ömfom skref man strödda
sentenser eller verser ur skalden, dem
man lade under små högar af stickor,
och sedan slumpwis kastade i en urna;
tänkespråket ell. versen som utdrogs,
bestämde lotten. Ömsom kastades
tärningar på et bräde, der man såg verser
skrifna, och på hwilka tärningarne
rullade för at innehålla spådomen.
RHAPSOIDON EORTE, en del af
Dionysia, ell. Bacchi högtid, då man
uprepade wissa verser, under det man
gick förbi Gudens bild.
RHARIA, Ceres, så kallad emedan
det war på et fält tilhörande Celei
fader Rharus, som hon wisade sättet
at så och skörda säd.
RHARUS, son af Cranaus, och fader
til Celeus 1.
1. RHEA, dotter af Himmelen och
Jorden, enligt Hesiodus, och syster til
Titanerne, eller Cybele, Saturni
gemål och moder til Jupiter, den
Saturnus säkert hade upätit, så framt
Rhea icke hade i sonens ställe lagt en
inlindad sten, den han genast slök.
Orpheus kallar henne en dotter af
Protogonos. Apollodorus säger at Rhea,
för at rädda Jupiter, med hwilken hon
gick hafwande, begaf sig til Kreta,
der hon nedkom i en grotta kallad
Dikte, samt lemnade barnet at
upfostras af Cureterne och nymferne
Adraste och Ida. Diodorus säger, at
folket på Kreta berättade at i hans
tid såg man ännu Rheas hus omgifwet
af en helig cypresslund, som war
mycket gammal, på Cnossi område, der
Titanerne hade bott. Se CYBELE. –
För at förmå folket antaga de ändringar
med årsberäkningen de trodde sig
böra göra, berättade egyptiske
presterne följande fabel: Rhea hade
lefwat på sängfot med Saturnus, och
blef hafwande! Solen, som blef warse
detta, förbannade henne och utsade den
domen, at hon icke skulle kunna falla
i barnsäng på någon månad af året.
Mercurius, som också war kär i R.,
njöt äfwen af hennes wälwilja. Hon
gaf honom del af sitt bekymmer. Af
tacksamhet åtog han sig at bewara
henne för Solens förbannelse, och som
han hade godt hufwud, hittade han på
godt råd. En dag, då han spelte
tärning med Månen, föreslog han at
spela 72:dra partiet om hwar dag i
året. Mercurius wann, och för at
begagna sin fördel, gjorde han deraf
fem dagar, som han tillade de tolf
månaderne i året. Det war under
dessa fem dagar som Rhea nedkom och
födde Isis, Osiris, Orus, Typhon och
Nephte; och på detta sätt fick
egyptiska året, som förut bestod blott af 360
dagar, sina fem fyllnadsdagar.
2. – En af Apollos älskarinnor,
moder til Anius 1.
3. – Se SYLVIA. Sedan
Amulius, konung i Alba, hade på jagt
dödat sin brorson Lausus, twingade han
sin brorsdotter Sylvia at bli Vestal.
Emedlertid blef hon hafwande, och lär
Amulius förstå at Guden Mars war
fader til de twillingar hon framfödde,
och som kallades Romulus o. Remus.
4. – En prestinna, som Herkules
gjorde til moder at Aventinus, i
skogen på Aventinska berget.
RHECIUS, se CERCIUS.
RHEN, en flod, den de gamle Galler
dyrkade såsom en Gud, och trodde at
det war han som uplifwade dem i
striden, samt ingaf dem mod och styrka
at förswara dess stränder: också
åkallade de honom ofta midtunder de
största faror. När de misstänkte sina
hustrurs trohet, nödgade de dem at utlägga
på Rhenfloden de barn som de trodde
wara oägta; sjönk barnet, ansågs
modern hafwa brutit sin tro; men
twertom i händelse det flöt. På en Julius
Cæsars medalj föreställes denna flod
under bild af en gubbe med långt skägg,
til hälften naken, sittande wid foten
af flera berg; med wenstra handen
stöder han sig på et skepp, och i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
