Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rhapsodomantien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
371
af Homerus, Hesiodus m.fl. De woro rödlädde när de
sjöngo Iliaden, och blå när de sjöngo Odyssen. R. före
deras tid författade hymner til andars och hjettars
ära, och gingo stad ifrån stad at sjunga dem, ungefär
som Trubadurerne. Homerus sjelf skall hafwa idkat
samma yrke.
RHAPSODOMANTIEN, en spådom förmedelst et slumpwis
skeende uttagande af någon vers hos en skald, ungefär
såsom man hos oss wid nyårsony slår up psalmboken på
ryggen. Man walde wanligtwis Homerus ell. Virgilius.
Ömfom skref man strödda sentenser eller verser ur
skalden, dem man lade under små högar af stickor, och
sedan slumpwis kastade i en urna; tänkespråket ell.
versen som utdrogs, bestämde lotten. Ömsom kastades
tärninqar på et bräde, der man såg verser sirifna, och
på hwilka tärningarne wisade för at innehålla spådomen.
RHAPSOIDON EORTE, en del as Dionysia, ell. Bacchi
högtid, då man uprepade wissa verser, under det man
gick förbi Gudens bild.
RHARIA, Ceres, så kallad emedan det war på et fält
tilhörande Celei fader Rharus, som hon wisade sättet
at så och skörda säd.
RHARUS, son af Cranaus, och fader til Celeus 1.
RHEA, 1. – dotter af Himmelen och Jorden, enligt
Hesiodus, och syster til Titanerne, eller Cybele,
Saturni gemål och moder til Jupiter, den Saturnus
säkert hade upätit, så framt Rhea icke hade i sonens
ställe lagt en inlindad sten, den han genast slok.
Orpheus kallar henne en dotter af Protogonos.
Apollodorus säger at Rhea, för at rädda Jupiter, med
hwilken hon gick hafwande, begaf sig til Kreta, der
hon nedkom i en grotta kallad Dikte, samt lemnade
barnet at upfostras af Cureterne och nymferne Adraste
och Ida. Diodorus säger, at folket på Kreta berättade
at i hans tid såg man ännu Rheas hus omgifwet af en
helig cypresslund, som war mycket gammal, på Cnossi
område, der Titanerne hade bott. Se CYBELE. – För at
förmå folket antaga de ändringar med årsberäkningen de
trodde sig böra göra, berättade egyptiske presterne
följande fabel: Rhea hade lefwat på sängfot med
Saturnus, och blef hafwande! Solen, som blef warse
detta, förbannade henne och utsade den domen, at hon
icke skulle kunna falla i barnsäng på någon månad af
året. Mercurius, som också war kär i R., njöt äfwen af
hennes wälwilja. Hon gaf honom del af sitt bekymmer.
Af tacksamhet åtog han sig at bewara henne för Solens
förbannelse, och som han hade godt hufwud, hittade han
på godt råd. En dag, då han spelte tärning med Månen,
föreslog han at spela 72:dra partiet om hwar dag i
året. Mercurius wann, och för at begagna sin fördel,
gjorde han deraf fem dagar, som han tillade de tolf
månaderne i året. Det war under dessa fem dagar som
Rhea nedkom och födde Isis, Osiris, Orus, Typhon och
Nephte; och på detta sätt fick egyptiska året, som
förut bestod blott af 360 dagar, sina fem
fyllnadsdagar. 2. – En af Apollos älskarinnor, moder
til Anius 1. 3. – Se SYLVIA. Sedan Amulius, konung i
Alba, hade på jagt dödat sin brorson Lausus, twingade
han sin brorsdotter Sylvia at bli Vestal. Emedlertid
blef hon hafwande, och lär Amulius förstå at Guden
Mars war fader til de twillingar hon framfödde, och
som kallades Romulus o. Remus. 4. – En prestinna, som
Herkules gjorde til moder at Aventinus, i skogen på
Aventinska berget.
RHECIUS, se CERCIUS.
RHEN, en flod, den de gamle Galler dyrkade såsom en
Gud, och trodde at det war han som uplifwade dem i
striden, samt ingas dem mod och styrka at förswara
dess stränder: också åkallade de honom ofta midtunder
de största faror. När de misstänkte sina hustrurs
trohet, nödgade de dem at utlägga på Rhenfloden de
barn som de trodde wara oägta; sjönk barnet, ansågs
modern hafwa brutit sin tro; men twertom i händelse
det flöt. På en Julius Cæsars medalj föreställes denna
flod under bild af en gubbe med långt skägg, til
hälften naken, sittande wid foten af flera berg; med
wenstra handen stöder han sig på et skepp, och i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>