Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Schammathaha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Siberiska folkslag, som sätta et
synnerligt förtroende til dem. De kallas
så efter deras höfding, som heter
Schamman. Wid hexeriet beter han sig på
följande sätt: “S. ikläder sig en drägt
af allt slags gammalt jernskräp, äfwen
figurer af fåglar, djur och fiskar, allt
af jern, som sitta ihop genom sina
ringar. Benen betackas med en dylik
fotbonad. o. händerna förses med
björntassar af samma slag. På hufwudet
har han jernhorn. Så utrustad tager
han en trumma i ena handen, och i
den andra et spö öfwerdraget med
råttskinn; derunder hoppar han och gör
krumsprång, alltid iakttagande at
kasta benen i kors, framåt eller bakåt,
och under et rysligt wrålande wid
slagen på sin trumma. Under alla
dessa rörelser stirra ögonen på hålet
i taket af hyttan, och så snart han
blir warse en swart fågel, som påstås
sätta sig på taket o. genast förswinna,
faller han i hänryckning ned på
jorden, der han ligger en fjerdedels
timme, utan tecken til förnuft ell. känsla.
Återkommen til sina sinnen, står han
up o. svarar på det man frågat honom.
SCHAMMATHAHA, en Judisk
bannlysning, som war öfwer den större
bannlysningen. Den förkunnades wid
ljudet af 400 trompeter, och betog
allt hopp at återkomma til synagogan.
Lifsstraff skall äfwen hafwa warit
dermed förenadt. Se CHEREM, NIDDUI.
SCHARWÖCKAS, ensekt bland
Brahminerne, som utan at lägga sig i
kamraternes gräl om Wischnu och
Ixora, finna det kortare och
beqwämare at tro alldeles ingenting. Deras
hufwudföremål är sällheten i detta
lifwet; den bryr sig alldeles icke om
hwad som finnes på andra sidan om
grafwen, och låter kärngar och barn
bråka med brahminernes tro om
själens tilstånd efter döden. De äro med
ett ord ägta Epikuréer, men likwäl
skall deras lefnad wara ganska felfri.
SCHASTAH (Ind. M.) Brahinernes
förklaringar öfwer Wedams; de äro
sex til antalet, och handla om
astronomi, astrologi, spådomar, sedelära,
tempelbruk, läkarekonst o. lagfarenhet.
Det är efter dessa heliga böcker som
de stjernfunnige brahmerne studera
månens loop, planeter och förmörkelser,
och författa sina Pandjangams
(almanackor). Stjerntydarne rådfråga dem
äfwen. Deras yrke är ganska
indrägtigt; ty Indianerne äro så
widskeplige, at de företaga ingenting innan
de rådfrågat astrologien; och de må
wara aldrig så säkre på framgång,
afstå de från företaget om det bådar
ondt för dem.
SCHASTIRIARS, en klass af
brahminer, som i skolorna lära ungdornen
religionens lärostycken och mysterier.
SCHEBAT, SCHEBET, se SEBAT.
1. SCHEDIUS, son af Iphitus, förde,
i sällskap med sin broder Epistrophus,
Phokéerne på 40 galejor til Trojas
belägring: war en af Helenas friare.
2. – En annan befälhafware öfwer
Phokéerne, war son af Perimedes,
och dödades af Hektor wid Troja.
SCHEIK. Så kallas i Österländerna
cheferne för andeliga och werldsliga
samfund, samt utmärkte lärare.
Mahometanerne gifwa detta namn åt sina
predikanter. S. är et arabiskt ord,
som betyder gubbe. De skiljas från de
andra Musulmännen genom en grön
turban. Turkarne erkänna 7 slägter
deraf, som alla påstå sig härstamma
ifrån Mahomet. Den förnämste
wistas i Mekka. Dess wärdighet är
ärftlig, men bekräftas likwäl af Sultan.
SCHEIKHALESLAM (Mah. M.)
lagens gubbe eller höfding, Muftis
benämning.
SCHEITAN, arabiskt namn på
djefwulen.
SCHEITANER, små beläten som
hedningarne i Siberien hafwa i sina
hyddor såsom husgudar.
SCHEKINAH (Rabb. M.) molnet
öfwer nådestolen, och som hos de fordne
Israeliterne war det mest åskådliga
märke af Guds närwarelse.
Rabbinernes fabler säga at S. bodde först
i tabernaklet, som af Mose upbyggdes
i öcknen, och nedsteg der på
inwigningsdagen under skapnad af et moln.
Derifrån flyttade den sig til helgedomen,
i Salomos tempel, samma dag del af
honom inwigdes; bibehöll sig der til
dess Jerusalems tempel förstördes af
Chaldéerne och wisade sig aldrig mer.
Judarne säga at S., ell. den talande
och med menniskor sig meddelanbe
anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
