- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
408

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sciatis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


SCIATIS. Under detta namn hade
Diana et tempel i Scias, hwilket
troddes wara upbygdt af Aristodemus.

SCIERIA, en fest i Arkadien til
Bacchi ära, då hans bildstod bars
under en thronhimmel. Wid denna
högtid läto qwinnorna gissla sig
framför gudens altare, til åtlydnad af et
orakel i Delphi.

SCILLON FORTE, hafslöks-festen.
Denna högtid, som firades på
Sicilien, bestod isynn. i en strid hwarwid
ungdomen slogs med hafslok. En tjur
blef segerwinnarens belöning.

SCILLUNTES, fader til Alesius, war
en af Hippodamias friare.

SCINIS, se SINIS.

SCIOPODER, et diktadt folkslag i
Æthiopien, som Plinius omtalar;
de hafwa blott en fot, och sticka den
i wädret när de wilja ligga i skuggan.

SCIRA, en fest i Athéen, den 12 i
månaden Skirophorion, til Minervas,
Solens o. Neptuns ära, då man
under et slags tält ell. parasol bar
högtidligen deras bilder til staden Skiros
nära Athén. Man byggde små
löfhyddor, och wid lekarne höll ungdomen
druffyllda winrankor i händerna.

SCIRAS, et tilnamn hwarunder
Minerva hade et tempel i Phalereiska
hamnen i Athén. Se SCIRUS.

SCIRIAS, se SCIRAS.

1. SCIRON, et särdeles westanwäder
i Athén, åt hwilket man gjorde löften,
för at undwika dess menliga följder.

2. – Fader til Æaci hustru Endeis.

SCIROPHORIA, detsamma som Scira.

SCIROPHORION, en Attisk månad
swarande mot wår Junius. Den
kallades så, emedan man då firade
högtiden Scira.

SCIROS. Solymerne, et folkslag
som bodde på berget Taurus, gåfwo
detta namn åt tre af sina förnämsta
gudar, Arsalus, Dryus o. Trosobius,
emedan deras bilder woro gjorde af
et slags gips kallad Skiros.

SCIRUS, en profet i Dodona, sades
hafwa upbyggt et tempel åt Minerva
Sciras.

1. SCOLITAS. Under detta namn,
efter en höjd innanför Megalopolis,
hade Pan i denna stad en marmorstod,
som war en cubitus hög.

2. – Se SCOTIOS.

SCOPAS, en thessalisk athlet, hwars
dater besjöngos af Simonides, men
som icke wille betala der
öfwerenskomna priset, emedan skalden låtit
i sina verser inflyta beröm för Castor
och Pollux. Den snåle kämpen
wisade Panegyristen til Tyndariderne,
för at få hwad som fattades i
summan. Någon tid derefter blef
Simonides buden til middag hos athleten,
då skalden under måltiden blef tilsagd
at twenne unge män wäntade
utanföre at få tala wid honom. Han hade
knappt kommit några steg utanför
huset, förrän det rasade och krossade
kämpen med alla dess öfriga gäster. Så
hämnades Tyndanderne den otidiga
kämpen, och belönade den artiga poeten.

SCOPELISMUS, et slags trolldom,
för hwilket en landtman, wid namn
Furstus Cræsinius, blef anklagad i
Rom, emedan han hade en mindre
åker, men skördade deraf mer än hans
grannar. Han rättfärdigade sig
dermed at han för domstolen upwisade
sina jordbrukswerktyg, en rask och
frodig familj, groflemmade drängar och
mulliga pigor. – Trolldomen
werkställdes i Arabien på det sättet, at
när en Arab hyste owänsksap til någon,
lade han några stenar på sin owäns
mark, liksom af hotelse, at den som
köpte hans åkrar, skulle dö genom dens
hand som lagt stenarne.

SCORDISCI, et folkslag i Nedra
Pannonien, som drack blod och
slagtade fångar på sina Gudars altaren.

SCOTIA, den mörka, et tilnamn
hwarunder Hekate hade et prägtigt
tempel på stranden af sjön Acherusa
i Egypten.

SCOTIOS, den mörke. Under detta
namn hade Jupiter et tempel nära
Sparta.

SCRIBA QUINDECIMVIRALIS, en
tjemsteman hos Quindecimvirerne, som
förwarade de Sibyllinska böckerna.

1. SCYLLA, et widunder i Siciliska
hafwet; hon hade fordom warit en
skön nymf, och älskad af hafsguden
Glaukus; men som han icke kunde
beweka henne, wände han sig til Circe,
som tilblandade et gift, det hon kastade
i källan der nymfen plägade bada.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free