Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Semelegenetes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CHUS. Den lilla Gudungen blef stor,
nedsteg til underjorden för at hemta
sin moder, och erhöll af Jupiter den
nåden at hon fick räknas bland de
odödligas antal, under namn af Chione.
Pausanias säger at Cadmus, då han
märkte at S. war hafwande, lät lägga
henne och barnet i en kista, som
öfwerlemnades åt wågorna, hwilka förde
henne ända til Brasiaterne i Lakonien;
at då de funno S. död, anställde de
en prägtig likbegängelse, och drogo
försorg om sonens upfostran. –
Skalden Nonnus säger, at S. flyttades til
himmelen, der hon umgicks med
Diana och Minerva, och spisade wid
samma bord som Jupiter, Mercurius,
Mars och Venus. Den föregifne
Orpheus kallar henne Gudinna och hela
werldens drottning; likwäl lär hennes
dyrkan icke warit synnerigen allmän.
På en graverad sten, anförd af
Béger, läsas dessa ord: “Genierne darra
wid Semeles namn”; hwaraf man
kan gissa at Jupiter lär hafwa gifwit
henne någon magt öfwer de lägre
gudamagterna. Slutligen säger
Philostrates, at när S. blef upbränd wid
Jupiters ankomst, upsteg hennes
wålnad til himmelen, men mörk o. swart.
2. – En grekisk högtid, omnämnd
af Hesychius, förmodligen firad til
Semeles ära.
SEMELEGENETES, SEMELEIA
PROLES, SEMELEIUS HEROS,
Bacchus, son af Semele.
SEMENDUN (Pers. M.) en af
Diverne eller Jättarne, som nedgjordes
af Cajumarath, första konungen i
Persien. Han är Persernes Briareus, ty
österlendska sagorna berätta at han
hade 1001 fötter o. hundratals armar.
SEMENTINÆ FERIÆ, en fest som
pålystes af Pontifices, och firades af
landtmannen för såningens skull,
den 25 Jan., med offer til ära för Ceres
och Tellus, på det säden derigenom
måtte blifwa frodigare.
SEMICA, händers påläggning. Så
kalla Judarne den ceremoni som
fordom iakttogs, när någon blef uptagen
ibland de lärdes eller äldstes antal.
Ordföranden i Sanhedrin, eller ock
en annan af de äldste, lade händerna
på candidaten och uttalade några ord.
SEMICAPER, halfbock, et Pans
tilnamn hos Ovidius.
SEMIDII, se SEMONES.
SEMIFERUS, Centauren Chiron,
som war hälften menniska och häst.
SEMINA, en föga känd Gudinna,
som förestod sådden.
SEMINARIUM, se NUNNEKLOSTER.
SEMIRAMIS, född i staden Askalon
i Syrien, omkring werldens år 2574,
eller 12S0 f.Chr. Fabeln gör henne
til dotter af gudinnan Derceto eller
Atergatis. Utsatt wid födelsen,
upföddes hon af dufwor, och blef derföre
kallad S., emedan det är dufwans
namn på Syriska: också älskade hon
mycket dessa fåglar. Hon blef gift
med en af Nini förnämsta embetsman,
och sedan denne dog, wardt hon Nini
gemål. Wid Nini död öfwerlemnade
konungen regeringen åt S., som styrde
såsom en utmärkt furste. Hon lät
anlägga den prägtiga staden Babylon,
hwars murar, kajer och bro öfwer
Eufrat, tilwunnit sig en förtjent
rygtbarhet. Sjön, dammar och kanaler
för at afleda floden, woro af wida
större nytta än pragt. Äfwen har
man beundrat drottningens palats,
och den djerfhet man haft at anlägga
trädgårdar i luften. Det
märkwärdigaste war likwäl Bels tempel, i
hwars medelpunkt reste sig en ofantlig
byggnad, som bestod af 8 torn
ofwanpå hwarandra. Sedan S. hade
förskonat Babylon, genomreste hon sitt
rike, och lemnade öfwerallt
wedermälen af sin kärlek för pragt. Isynn.
anlade hon wattenledningar och stora
landswägar: hon gjorde äfwen flera
eröfringar i Æthiopien. Hennes sista
tåg skedde til Indien, der hennes
krigshär led et fullkomligt nederlag. S.
hade med Ninus en son som hette
Ninyas. Då hon fick weta at han
stämplade mot hennes lif, afsade hon
sig friwilligt regeringen til hans
förmån, i det hon påminte sig et orakel
af Jupiter Ammon, som sagt at
hennes död wore nära för handen, så snart
sonen anställde försåt för henne.
Någre författare säga at hon drog sig
undan menniskors åsyn, i hopp at
njuta gudomlig ära: andre tilskrifwa,
mera sannolikt, Ninyas hennes död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
