Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Silener ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SILENER kallades Satyrerne när
de woro til hög ålder komne. De
afmålades alltid druckne. Innan
Bacchus tågade at inkräkta Indien
lemnade han de äldste gwar i Italien,
för at sköta wingårdarna, och deraf
kan förklaras det stora antal bildstoder
man der fann upreste til deras ära.
De troddes wara dödlige, emedan det
fans många grafwar efter dem
omkring Pergamus; men det är mera
naturligt at sätta dem i jemnbredd
med Fauner, Satyrer, Paner. Tityrer
o. d. Med S. förstods äfwen wänliga
hus-Genier, sådana svin Sokrates sade
sig hafwa til sällskap.
SILENUS, Bacchi fosterfader, war
Son af Mercurius eller Pan med en
Nymf. Nonnus gör honom til en son
af Jorden. Diodorus säger at den
förste Silenus regerade på en ö som
utgjordes af floden Triton i Libyen:
at denne S. war född med swans, och
alla hans efterkommande likaså.
Gamla monumenter föreställa också S. med
swans. Han är äfwen flintskallig, har
horn, en stor platt näsa, är liten til
wäxten, men groflemmad. Ömsom
rider han på en åsna, der han knappt
fan hålla sig qwar; ömsom går han,
stödd på en staf eller thyrsus. Han
igenkännas lätt på sin murgrönskrans,
skålen i handen, samt hans skämtande
och något lurkagtiga min. Suidas
säger at S. war mycket fallen för at
säga infall. – Orpheus anför at S.
war mycket afhållen af Gudarne, och
ganska ofta ditbjuden. Honom
anförtroddes wården om Bacchi ungdom,
och blef han sedermera Gudens
ressällskap. När han hemkom ifrån Indien,
bosatte han sig på landsbygden i
Arkadien, der han gjorde sig mycket älskad
af herdar och herdinnor. Jfr MIDAS.
– Virgilius låter S. under ruset
framfladdra Epicuri filosofiska idéer
om werldens skapelse. Ælianus anför
samtalet emellan S. och Midas, om
den okända werlden, hwarom Plato
och någre andre filosofer så mycket
ordat; så at S. war icke en simpel
Bricollist, utan äfwen en tänkare och
skicklig anförare; åtminstone
beskrifwes han sådan af Lucianus. Han hade
tempel i Grekland, och njöt der
gudomlig dyrkan. – Enligt Pindarus
war S. gift med nymfen Nais, enligt
andre med en Medisk nymf, med
hwilken han hade Centauren Pholus. Under
Gudarnes krig mot Jättarne, skrämde
han desse med sin åsnas skriande.
SILFRINTOPP, se ASE.
SILFVER-ÅLDERN. Då Saturnus
blifwit afsatt (se GYLDENE ÅLDERN)
tilbragte han sin tid i Italiem, der
han lärde folket at odla jorden, som
wägrade at wara fruktsam, emedan
menniskorna började at blifwa
orättfärdiga. Man började at känna de
första omskiftena af årstiderna, och
konsterne blefwo nödwändiga för at
ersätta hwad naturen icke mera erböd.
Nu började Jupiter at regera. –
Denna ålder föreställes under bilden
af en ung qwinna, mindre wacker än
Gyldene åldern, för at beteckna
begynnelsen til dem förändring som
wisade sig i menniskonaturens
fullkomligheter; kläderna äro broderade med
silfwer, och hufwudet prydt med en
rad af perlor, lagda med mycken konst.
Hon stöder sig på en plog, och står
uprätt framför en koja, med sädesax
i ena handen och silfwerkängor på
benen, för at utmärka, at det war då
man började odla jorden och upbygga
låga boningshus.
SILICERNIUM, begrafningsgästabud,
graföl. Någre säga at det war twenne
sådana gästabud: ett för Dii Manes,
hwilkas mat ingen wågade widröra,
utan endast i stillhet se på; det andra
gafs åt slägtingar o. wänner wid
grafwen, til en erinran at de också kunde
snart dö. Maten bestod merendels af
bönor, laktuk, egg, bröd o.d.
SILNOJ BOG, den starke Guden.
(Slaw. M.) Så kallade några
Slawonska folkslag en menniskobild, som
höll i högra handen et litet spjut, och
i den wenstra en silfwerglob;
hufwudet af en menniska och af et lejon lågo
wid dess fötter.
SILVANUS, se SYLVANUS.
SIMÆTHIUS HEROS, Acis, son af
nymfen Simæthis.
SlMAERKLA, se SEMARGLE.
SIMILÆ, en lund nära Rom, der
Bacchanalia firades.
SIMOIS, son af Oceanus och Tethys,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
