- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
432

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Siuto-Sekten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pinto, den ende hwilken omnämner
honom, afmålar honom såsom en gud,
hwilken, under det han war menniska,
befallte sina anhängare at föra en
ganska sträng lefnad. Eremiterne,
som följde hans stadgar, lifnärde sig
af kokade örter och wild frukt, samt
bodde i grottor.

SIUTO SEKTEN är rygtbar i
Japan. S. betyder et sätt at filosofera.
Också äro alla sektens anhängare
filosofer, som förakta sina medborgares
orimliga gudstjenst, och erkänna
hwarken Amidas eller de andra
gudamagterne som widskepelsen infört; men
förblindade af deras högmodiga
förnuft, öfwergå de til en afguderiet
motsatt öfwerdrift, som kanske år lika
orimlig. De erkänna ingen Gud;
bannlysa all religion; känna inga
andra pligter för menniskan är at wara
dygdig, och låta all sällhet bestå i et
godt samwetes wittnesbörd. De bättre
tänkande ibland dem erkänna et högre
Wäsende, som styr hela werldsrymden,
utan at likwäl hafwa skapat den. –
Denna sekt liknar temligen de Lärdes,
som är så rygtbar i China. Den
skall äfwen äga samma stiftare,
hwilket tyckes bewisas deraf, at S. har
Confucii bild i alla sina skolor. De
wisa sina aflidna förfäder en utmärkt
ära, hwari de äfwen hafwa mycken
likhet med de Chinesiske Lärde. Men
S. står på långt när icke i et sådant
anseende. Hennes aflägsnande från
nationens allmänna plägseder, gör den
förhatlig och misstänkt hos regeringen.
Ehuru S:s lärosystem tyckes förbjuda
all religiös dyrkan, äro de likwäl
förbundne at i det yttre rätta sig efter
wissa allmänt antagna sedwanor, för
at ej för mycket reta sinnena. Det
är til ex. genom et särskilt påbud
befaldt, at hwar S. bör hemma i sitt
hus hafwa en skyddsgud, omgifwen af
rökwerk och blomkrukor, såsom bruket
wanligen är i Japan. Desse
sektmakares stolthet har icke kunnat hindra
dem at ge wika för högsta magten.

SIVA, en Herulisk Gudinna, som
tros wara densamma med Ops
Consiva. Hon föreställdes naken, med et
äple i ena handen och en drufklase i
den andra.

SIVAN, nionde månaden i
Ebréernes borgerliga, och tredje i deras
heliga år. Den swarade mot Maj.

SIVEBRAMNIALS (Ind. M.),
andra under-afdelningen af Brahmernes
stam. Det är de som förrätta
ceremonierne i Schiwas tempel, och göra
blomsterbanden hwarmed Lingam
prydes. De tilreda sandelträdet til de
märken man sätter på denne Gud, och
koka offren som frambäras åt honom.
Deras böner och ceremonier nedkalla
Gudarne i templen, och de utmärka
platsen för dem. Som de äro
anhängare af Schiwa, så är det af deras
stam som Gurus tagas. De böra
ouphörligt uprepa Wedams, bada sig
tre gånger om dagen, d.w.s. morgon
och afton, under det de förrätta
Sandivane, äfwensom innan de märkt
Lingam med sandelträ ell. pryda honom
med blomster, hwilket sker wid
middagstiden. Samma ceremoni uprepas
hwar gång de wilja widröra guden.
De gnida bröstet, axlarna, armarne
och ännet med aska af bränd koträck.
Före middagsmåltiden sätta de i
pannan et rödt o. gult märke af
sandelträ. Stundom sätta de der midtuti
en swart fläck, af sot efter kamfern
som brännes framför Schiwas bild.
Som de alltid höra hafwa aska på
sig, stryka de sig dermed genast efter
badet.

SJELFSVÅLDET (Sinneb. l.) Hos
Ripa är det en naken qwinna med
utslaget hår, och en winbladskrona på
hufwudet. Cochin låter henne
sönderbryta Förnuftets betsel, trampa ned
et sädesfält, samt hoppa öfwer den
gärdesgård hwarmed det är omgifwet.

SJOFN, enligt Prosaiska Edden, en
Asynia, som wände menniskornas håg
til kärlek.

SJUKDOMEN (Sinneb. l.) Cochin
föreställer dem som en sjuk qwinna,
hwilken anropar Helsan at återkomma.
Bredwid henne står Döden höljd med
en slöja. – Sjukdomarne förgudades
af Egyptierne. Virgilius förlägger
dem i förhuset til underjorden.

SJUKLIGHETEN, se
SKRÖPLIGHETEN.

SJUTALET war ansedt såsom heligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free