Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sorgerne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ga henne wara född af Erebus och
Natten. Den gamle Ctesilus gjorde
öfwer S. en bildstod, hwarigenom han
blef namnkunnig. Se LUCTUS.
2. – (Sinneb. l.). Aristides, som
war samtidig med Apelles, och den
förste hwilken företog sig at måla
sinnesrörelserna, föreställde S. under
emblem af en qwinna, som i en
genom storm intagen stad dör af sina
blessyrer; hon höll i famnen et spädt
barn, som hon tryckte mot sitt
sargade bröst, och tycktes frugta,
midtunder sina egna plågor, at det skulle
dia blod i stället för den föda det så
wäl behöfde. Alexander fann denna
tafla så fullkomlig, at han lät föra
henne til Pella, för at pryda sin
födelseort. – Zeuxis hade föreställt S.
såsom en blek, swårmodig man,
swartklädd och hållande i handen en nyss
slocknad ännu rykande lampa. – På
flera medaljer finnes S. utmärkt
helt enkelt genom en qwinna som
sitter förgråten i skuggan af et lummigt
träd, hufwudet betäckt med en slöja
och hufwudet hwilande emot ena
handen. Se BEDRÖFVELSE. –
Sednare tiders artister hafwer föreställt S.
såsom en sittande qwinna betäckt med
en stor slöja, och af et bedröfwadt och
nedslaget utseende. Wid fötterna står
en antik grafurna. Anm. Sorgen är
i Swenska språket masc.
SORGERNE. Hesiodus, såger at de
äro födde af Eris (Twedrägten) och
gifwer dem til syskon Arbetet,
Glömskan, Pesten, Striderna, Morden, m.m.
SORGON (Ind. M.). Divendirens
paradis. Det ligger upöfwer jorden,
och är et hemwist för dem som icke
gjort sig nog förtjente at komma in
i Cailasa, eller Schiwas paradis. De
som få inträde blifwa icke der qwar
i ewighet; utan sedan de någon tid
njutit alla slags nöjen, återkomma de
til jorden, at begynna en ny lefnad.
SORODÆMONES woro de samme,
som Lemurerne.
SORORIA. Det war under detta
namn som Horatius, Curiatiernes
besegrare, upsörde et altare åt Juno,
at försona sin systers brott.
SOSANDRA, memniskoräddarinnan,
en hjeltinna, hwars bildstod, et werk
af Kalamis, war upställd i Athéns
citadell.
SOSE, en tidrymd i Chaldeiska
tidräkningen, som swarar emot 60 år.
SOSIANUS, et tilnamn för Apollo,
hwars bildstod af cederträ fördes
ifrån Seleucis til Rom.
SOSIOTEN (Jap. M.), en af de
fyra stora gudarna i 33:dje himmelen.
1. SOSIPOLIS, stadsräddaren, ett
af Jupiters tilnamn.
2. – En Gud hos Eléerne.
Pausanias berättar, at Arkadierne hade
fallit in i Elis, hwars inbyggare
tågade ut emot dem. När de woro i
begrepp at drabba tilsammans,
framträdde til generalen en qwinna, som
bar et barn liggande wid bröstet, och
sade sig hafwa fått uppenbarelse i
sömnen at detta barn skulle strida för
dem. De Eleiske anförarne trodde at
tilsägelsen icke wore at förakta: de
satte barnet i spetsen för hären, och
utställde det alldeles naket. I
samma ögonblick träffningen började,
förwandlade barnet sig genasts til en orm.
Arkadierne blefwo så förskräckte, at
de togs til flykten; men förföljdes af
Eléerne, som gjorde et stort nederlag
ibland dem och wunno en lysande
seger. Som staden Elis härigenom blef
räddad, gåfwo inwånarne namnet S.
åt det underbara barnet, och
upbyggde et tempel på samma ställe der det
hade förwandlat sig til orm och
förswunnit ur deras åsyn. Det hade en
särskilt prestinna som förestod
gudstjensten och förrättade de erforderliga
reningarna: hon offrade åt Guden
enligt Eléernes bruk, en kaka knådad
med honing. Templet war dubbelt;
främre delen deraf war helgadt åt
Lucina, emedan Eléerne trodde at
denna gudinna i synnerhet wakat öfwer
S. födelse. Alle fingo inträde i
denna del af templet; men i Gudens
helgedom slapp ingen in mer än
prestinnan, som under tjensten betäckte
hufwud och händer med en hwit slöja.
Flickor och hustrur stannade qwar i
Lucinas tempel, der de sjöngo
hymner och tände rökwerk til Gudens ära,
men nyttjade icke win i libationerna.
Prestinnan borde bewara sin kyskhet.
At swärja wid S. war för Eléerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
