Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sorgerne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
458
ga henne wara född af Erebus och Natten. Den gamle
Ctesilus gjorde öfwer S. en bildstod, hwarigenom han
blef namnkunnig. Se LUCTUS. 2. – (Sinneb. l.).
Aristides, som war samtidig med Apelles, och den
förste hwilken företog sig at måla sinnesrörelserna,
föreställde S. under emblem af en qwinna, som i en
genom storm intagen stad dör af sina blessyrer; hon
höll i famnen et spädt barn, som hon tryckte mot sitt
sargade bröst, och tycktes frugta, midtunder sina egna
plågor, at det skulle dia blod i stället för den föda
det så wäl behöfde. Alexander fann denna tafla så
fullkomlig, at han lät föra henne til Pella, för at
pryda sin födelseort. – Zeuxis hade föreställt S.
såsom en blek, swårmodig man, swartklädd och hållande
i handen en nyss slocknad ännu rykande lampa. – På
flera medaljer finnes S. utmärkt helt enkelt genom en
qwinna som sitter förgråten i skuggan af et lummigt
träd, hufwudet betäckt med en slöja och hufwudet
hwilande emot ena handen. Se BEDRÖFVELSE. – Sednare
tiders artister hafwer föreställt S. såsom en sittande
qwinna betäckt med en stor slöja, och af et bedröfwadt
och nedslaget utseende. Wid fötterna står en antik
grafurna. Anm. Sorgen är i Swenska språket masc.
SORGERNE. Hesiodus, såger at de äro födde af Eris
(Twedrägten) och gifwer dem til syskon Arbetet,
Glömskan, Pesten, Striderna, Morden, m.m.
SORGON (Ind. M.). Divendirens paradis. Det ligger
upöfwer jorden, och är et hemwist för dem som icke
gjort sig nog fortjente at komma in i Cailasa, eller
Schiwas paradis. De som få inträde blifwa icke der
qwar i ewighet; utan sedan de någon tid njutit alla
slags nöjen, återkomma de til jorden, at begynna en ny
lefnad.
SORODÆMONES woro de samme, som Lemurerne.
SORORIA. Det war under detta namn som Horatius,
Curiatiernes besegrare, upsörde et altare åt Juno, at
försona sin systers brott.
SOSANDRA, memniskoräddarinnan, en hjeltinna, hwars
bildstod, et werk af Kalamis, war upställd i Athéns
citadell.
SOSE, en tidrymd i Chaldeiska tidräkningen, som swarar
emot 60 år.
SOSIANUS, et tilnamn för Apollo, hwars bildstod af
cederträ fördes ifrån Seleucis til Rom.
SOSIOTEN (Jap. M.), en af hr fyra stora gudarna i
33:dje himmelen.
SOSIPOLIS, 1. – stadsräddaren, ett af Jupiters
tilnamn. 2. – En Gud hos Eléerne. Pausanias berättar,
at Arkadierne hade fallit in i Elis, hwars inbyggare
tågade ut emot dem. När de woro i begrepp at drabba
tilsammans, framträdde til generalen en qwinna, som
bar et barn liggande wid bröstet, och sade sig hafwa
fått uppenbarelse i sömnen at detta barn skulle strida
för dem. De Eleiske anförarne trodde at tilsägelsen
icke wore at förakta: de satte barnet i spetsen för
hären, och utställde det alldeles naket. I samma
ögonblick träffningen började, förwandlade barnet sig
genasts til en orm. Arkadierne blefwo så förskräckte,
at de togs til flykten; men förföljdes af Eléerne, som
gjorde et stort nederlag ibland dem och wunno en
lysande seger. Som staden Elis härigenom blef räddad,
gåfwo inwånarne namnet S. åt det underbara barnet, och
upbyggde et tempel på samma ställe der det hade
förwandlat sig til orm och förswunnit ur deras åsyn.
Det hade en särskilt prestinna som förestod
gudstjensten och förrättade de erforderliga
reningarna: hon offrade åt Guden enligt Eléernes bruk,
en kaka knådad med honing. Templet war dubbelt; främre
delen deraf war helgadt åt Lucina, emedan Eléerne
trodde at denna gudinna i synnerhet wakat öfwer S.
födelse. Alle fingo inträde i denna del af templet;
men i Gudens helgedom slapp ingen in mer än
prestinnan, som under tjensten betäckte hufwud och
händer med en hwit slöja. Flickor och hustrur stannade
qwar i Lucinas tempel, der de sjöngo hymner och tände
rökwerk til Gudensära, men nyttjade icke win i
libationerna. Prestinnan borde bewara sin kyskhet. At
swärja wid S. war för Eléerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
