Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Syme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gudar swara emot Dii Consentes
hos Romarne. Se CONSENTES.
SYME, en ö emellan Rhodus och
Cnidus, så kallad af hafsguden
Glaucus til åminnelse af hans gemål
Syme, som war dotter af Doris.
Nereus blef konung på denna ö.
SYMMACHIA, et tilnamn som
inwånarne i Mantinea gåfwo Venus,
emedan hon hade stridt för Romarne
i slaget wid Actium.
SYMMETRIEN (Sinn. l.) En
owanligt skön och wälwäxt qwinna;
hon har omkring lifwet en gördel
beströdd med stjernor, som utmärka de
sju planeterna. Framför henne står
en naken Venus-bild, hwars
proportioner hon aftager med en passare och
en lineal. Hon personifieras äfwen
genom en qwinna i symmetrisk ställning
d.w.s. med hufwudet rakt seende
rätt fram, armarne utsträckte i
samma läge, och hållande i båda
händerna en fackla på lika afstånd och i
lika höjd.
SYN (Nord. M.) en Asynia,
enligt prosaiska Eddan, som war
portwakterska i palatset och höll dörren
stängd för dem som icke fingo gå in.
Wid Tingen war hon upmärksam,
när någon genom osanning wille
förwända sin sak.
SYNALLAXIS, en af de Jonidiska
Nymferna.
SYNAULIA, en flöjt-concert som
upfördes i Athén när Panathenæa
firades.
SYNDABEKÄNNELSE. Den ägde
rum wid de gamla inwigningarna.
(Chin. Myth.) I China är det
en gammal plägsed at vice-konungar
och landshöfdingar aflemna tidtals en
bekännelse af alla sina fel, offentliga
eller hemliga. Det är hwarken lätt
eller säkert för dem at söka
bemantla dem, emedan i hwar provins äro
af hofwet tilsatte embetsmän, som
skola göra den noggrannaste räkning för
landshöfdingarnes upförande.
(Jap. Myth.) Hos Japanerne sker
et slags S., hwars stränghet och
befatthet kunna stöta den mest nitiske
botgörare. Då en Japanare är
plågad af samwetsagg och will erhålla
förlåtelse för sina synder, begifwer han
sig til en ryslig ödemark, omgifwen
af berg och branta klippor, dem han
måste öfwerstiga. Der träffar han
eremiter lika wilda som ställer de
bebo, hwilka ledsåga honom til ännu
wildare eremiter. Desse bemägtiga
sig penitenten, och för at bereda
honom til S., plåga de honom med
alla möjliga späkningar. De
utmergla honom genom ökwerdrifna fastor, och
oaktadt hans swaghet, twingas han
at gå öfwer branta klippor, samt
klättra upföre berg och brådstupor.
Den botgörande är wid lifsstraff
förbunden at undergå alla de späkningar
som eremiterne behaga ålägga honom:
och om han felar i minsta måtto, blir
han af sina obarmhertiga bödlar
uphängd wid händerna i et träd som
lutar öfwer en afgrund, der de
lemna honom i sådan belägenhet. Då
han äger nog styrka at uthärda de
första profwen, leder man honom
genom odlade wägar til et fält, der
han är twungen at qwarblifwa et
helt dygn med armarna i kors och
ansigtet lutadt emot knäna. Om han
beswärad af denna ställning nödgas at
söka någon lindring, förstå de
waksamme eremiterne at med käpprapp
återkalla den olycklige botgöraren til
sin skyldighet. All den tid han
tillbringar i denna besrvärliga ställning
bör af honom användas at hålla en
sträng mönstring öfwer alla sina fel.
Derefter åligger det honom at gå
under samma mödor ända til dess han
hinner fram til spetsen af en klippa,
der S. skall afläggas. Ur denna
klippa upskjuter en stång, på hwars ända
hänger en wåg. I ena skålen lägga
eremiterne penitenten, och en
motwigt i den andra; hwarefter wågen
utskjutes, så at den blir hängande
öfwer et brådjup. I denna belägenhet
är det som penitenten bör aflägga en
noggrann och uprigtig bekännelse af
alla sina synder. Om man märker
at han döljer några omständigheter,
eller at han staplar wid upräknandet
af sina fel, skuffar man til stången
så at syndaren faller ur skålen ned i
bråddjupet. Är han deremot
fullständig i sin bekännelse, så stå båda
skålarne i jemnwigt. Lyckligen
undsluppen alla dessa faror, betalar han
eremiterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
