Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Söndagen ... - T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
493
denna Gud under bild af en yngling i djup
sömn, med wallmo under hufwudet; eller ock
som et sofwande barn, med tvingar på ryggen,
och som håller et fullhorn hwarutur
framskicka några wallmoblomster och et slags
dunst eller ånga; stundom föreställade honom
äfwen sittande på en ebenholts-thron, med en
wallmokrans på hufwudet, och i högra handen
en blyspira eller staf, symbol af hans magt
öfwer allt hwad som andas. S. som söfwer et
lejon är äfwen en passande bild af den
oöfwerwinneliga kraften hos denna hwilans
Gud. – Homerus berättar i sin Iliad at då
Juno wille söfwa Jupiter, begaf hon sig til
S. på Lemnos, och bad honom tynga sin Gemåls
blixtrande ögon, lofwade honom den skönaste
guldthron, samt kallade honom Gudars och
menniskors beherrskare. S. wägrar, af
frugtan at för andra gången blottställa sig
för Jupiters wrede. Men Juno öfwertalade
honom slutligen genom löftet at gifwa honom
en af de unga Chariterne til maka.
SÖNDAGEN. Gammal widskepelse påstår at
söndagsbarn icke se några spöken på den
dagen.
T
Egyptierne ansågo denna bokstaf såsom en
symbol af lifwet. Se OSIRIS.
TAAUT, TAAUTUS, war, enligt Sanchoniathon,
en ättling af Titanerne och densamme som
Hermes Trismegistus. Det är han som upfan
bokstäfwerna. Phenicierne skola hafwa dyrkat
Mercurius under detta namn.
TABACKI, se PANDURON.
TABASKET (Mah. M.) den största festen hos de
Mahonmanske Negrerne, egentligen deras
Bajram. Förlustelserne derwid likna mycket
Carnavalens. Något före solens nedgång komma
5 Marabuter klädde i hwita tunikor: de gå
bredwid hwarandra, wäpnade med långa
kastspjut; twå Negrer gå framför dem och
leda fem de wackraste och fetaste oxar; de
äro utfirade med löf och klädde i det
finaste bomullstyg. Efter presterne gå
bymännen, klädde i högtidsdrägt, och bära
åtskilliga wapen. Någre bära sköldar.
Slutligen kommer folket i byarne eller
småstäderne: de gå fem i bredd, och bära
samma slags wapen som deras anförare; i
denna ordning begifwa de sig til flodkanten,
der oxarne fästas wid pålar, och den äldste
prester lägger sitt kastspjut på jorden,
utsträcker armarna åt öster, och utropar med
full hals tre gånger: Salamech! De andre
följa hans föredöme, nedlägga sina wapen,
och förrätta den wanliga bönen. Efter dess
slut, återtager hwar och en sina wapen. På
äldsta prestens befallning, kullkasta
Negrerne de oxar de framfört och drifwa ena
hornet ned i jorden, idet at deras hufwuden
wändas åt öster, och i detta läge slagtas
de. Medan blodet rinner, kastas sand i
ögonen på oxarne, at de icke måtte se
slagtarne, hwilket skulle wara af högst elak
betydelse. När oxarne äro döde, flås de,
sönderhuggas i fjerdedelar, och folket i
byarne hemföra et stycke at koka. Högtiden
slutar med Folgar, et slags dans mycket
omtyckt af Negrerne.
TABEITER, följare (Mah. M.), Mahomets
anhängare, som utgöra andra klassen af de
Muselmän som lefwat i hans tid. T. hafwa det
gemensamt med Sahabis eller Prosetens
följeslagare, at flere warit hans samtida;
men skillnaden är den, at de icke sett honom
eller talt med honom. Någre hafwa blott hast
den äran at skrifwa honom til och underrätta
honom om deras öfwergång til Islam.
TABERNACULUM CAPERE, betecknahe i
Augural-läran sättet at dela himmelen,
hwilket skedde på det sättet: at när Auguren
skulle göra sin heliga förrättning at taga
tecken af fåglars flygt, klädde han sig i
sin toga auguralis eller trabea, satte sig
emot öfter och med sin lituus utmärkte en
del af himmelen, inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
