Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Söndagen ... - T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna Gud under bild af en yngling
i djup sömn, med wallmo under
hufwudet; eller ock som et sofwande barn,
med wingar på ryggen, och som
håller et fullhorn hwarutur framskicka
några wallmoblomster och et slags
dunst eller ånga; stundom föreställa de
honom äfwen sittande på en
ebenholtsthron, med en wallmokrans på
hufwudet, och i högra handen en
blyspira eller staf, symbol af hans magt
öfwer allt hwad som andas. S. som
söfwer et lejon är äfwen en passande
bild af den oöfwerwinneliga kraften
hos denna hwilans Gud. –
Homerus berättar i sin Iliad at då Juno
wille söfwa Jupiter, begaf hon sig til
S. på Lemnos, och bad honom tynga
sin Gemåls blixtrande ögon, lofwade
honom den skönaste guldthron, samt
kallade honom Gudars och menniskors
beherrskare. S. wägrar, af frugtan
at för andra gången blottställa sig för
Jupiters wrede. Men Juno
öfwertalade honom slutligen genom löftet
at gifwa honom en af de unga
Chariterne til maka.
SÖNDAGEN. Gammal widskepelse
påstår at söndagsbarn icke se några
spöken på den dagen.
T
Egyptierne ansågo denna bokstaf
såsom en symbol af lifwet. Se
OSIRIS.
TAAUT, TAAUTUS, war, enligt
Sanchoniathon, en ättling af
Titanerne och densamme som Hermes
Trismegistus. Det är han som
upfan bokstäfwerna. Phenicierne skola
hafwa dyrkat Mercurius under detta
namn.
TABACKI, se PANDURON.
TABASKET (Mah. M.) den
största festen hos de Mahonmanske
Negrerne, egentligen deras Bajram.
Förlustelserne derwid likna mycket
Carnavalens. Något före solens nedgång
komma 5 Marabuter klädde i hwita
tunikor: de gå bredwid hwarandra,
wäpnade med långa kastspjut; twå
Negrer gå framför dem och leda fem
de wackraste och fetaste oxar; de äro
utfirade med löf och klädde i det
finaste bomullstyg. Efter presterne gå
bymännen, klädde i högtidsdrägt, och
bära åtskilliga wapen. Någre bära
sköldar. Slutligen kommer folket i
byarne eller småstäderne: de gå fem i
bredd, och bära samma slags wapen som
deras anförare; i denna ordning
begifwa de sig til flodkanten, der oxarne
fästas wid pålar, och den äldste
presten lägger sitt kastspjut på jorden,
utsträcker armarna åt öster, och
utropar med full hals tre gånger:
Salamech! De andre följa hans föredöme,
nedlägga sina wapen, och förrätta den
wanliga bönen. Efter dess slut,
återtager hwar och en sina wapen. På
äldsta prestens befallning, kullkasta
Negrerne de oxar de framfört och
drifwa ena hornet ned i jorden, i det
at deras hufwuden wändas åt öster,
och i detta läge slagtas de. Medan
blodet rinner, kastas sand i ögonen
på oxarne, at de icke måtte se
slagtarne, hwilket skulle wara af högst
elak betydelse. När oxarne äro
döde, flås de, sönderhuggas i
fjerdedelar, och folket i byarne hemföra et
stycke at koka. Högtiden slutar med
Folgar, et slags dans mycket omtyckt
af Negrerne.
TABEITER, följare (Mah. M.),
Mahomets anhängare, som utgöra
andra klassen af de Muselmän som
lefwat i hans tid. T. hafwa det
gemensamt med Sahabis eller
Profetens följeslagare, at flere warit hans
samtida; men skillnaden är den, at
de icke sett honom eller talt med
honom. Någre hafwa blott haft den
äran at skrifwa honom til och
underrätta honom om deras öfwergång til
Islam.
TABERNACULUM CAPERE,
betecknahe i Augural-läran sättet at dela
himmelen, hwilket skedde på det
sättet: at när Auguren skulle göra sin
heliga förrättning at taga tecken af
fåglars flygt, klädde han sig i sin
toga auguralis eller trabea, satte
sig emot öster och med sin lituus
utmärkte en del af himmelen, inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
