Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Telemus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de krusiga håren kring hakan.”
Efter denna förwandling wisade han sig
för T., som af frugtan och förwåning
ansåg honom wara en Gud och
wågade icke se på honom. Ulysses
sade: “Icke jag är en Gud; hwi
liknar du mig wid en Guddom? Nej,
din fader jag är, för hwilken med
suckar du lider plågor och qwal,
uthärdande wåld af trottsiga männen.”
T. kastar sig då om faderns hals, och
höll honom länge innesluten i sina
armar; de uttrycka sig endast genom
tårar och snyftningar; men widtaga
sedan sina mått och steg för at
utrota friarne, och lyckades deri
genom Minervas beskydd. – Hyginus
säger at T., efter faderns död, gifte
sig med Circe, och hans halfbroder
Telegonus med Penelope, samt at T.
fick med Circe en son som hette
Latinus. – Homerus, i 4:de boken af
sin Odyssé, låter den unga T. resa
för at upsöka sin fader, och sedan han
berättat dess resa ända til Sparta,
lemnar han honom qwar der til dess
Ulysses kommit til Ithaka. Det är
denna mellantid, som Fénelon så
lyckligt begagnat i sin Télémaque.
TELEMUS, son af Eurymus, en
Cyklop som kunde spå, förutsade
Polyphem huru Ulysses skulle behandla
honom.
TELEON, en Athenare, hade med
Zeuxippe Argonauten Butes.
TELEPHAE, Cadmi första gemål.
TELEPHASSA, gemål at Agenor,
dog i Thracien, då hon sökte sin
dotter Europa.
TELEPHUS, son af Herkules och
Auge, blef utsatt genast efter födelsen
och upammades af en hind.
Pausanias säger, at det skedde på berget
Parthenius i Arkadien, at man efter
hans död upbyggde åt honom et
tempel på samma berg och helgade åt
honom en hel canton, til åminnelse
af underwerket wid hans födelse. När
han blef stor, begaf han sig på
oraklets befallning til hofwet i Mysien,
för at upsöka sina föräldrar. Konung
Teuthras war då inwecklad i et
utländskt krig, som började at blifwa
olyckligt för honom, och lät kungöra
at han wore sinnad gifwa sin dotter
Auge och kronan åt den som befriade
honom ifrån hans fiender. T satte
sig i spetsen för Mysierne, och efter
wunnen seger, blef han erkänd arfwing
til riket. Då han fick weta at
Auge war hans moder, gifte han sig med
Priami dotter Laodice eller Astyochia.
Denna förening fästade honom wid
Trojanernes parti. När Grekerne
kommo för at belägra Troia,
misstogo de sig, ansågo Mysiernes
område såsom fiendtligt land, och wille
ödelägga det. T. ryckte fram i
spetsen för sin arme för at drifwa dem
tilbaka, och stridde äfwen emot
Achilles på slätterna wid Caicus, der
han blef farligt sårad. Han lät
genast fråga oraklet om såret wore
obotligt, och fick til swar at det
endast kunde botas af honom som
gifwit det. Achilles, som ansåg honom
för sin fiende, wille icke samtycka at
läka honom. Ulysses erböd sig at
förmå T. gå öfwer på Grekernes sida,
emedan han wiste at oraklet hade
förklarat at Troja icke kunde intagas
af Grekerne, så framt de icke hade en
af Herkulis söner i sin krigshär,
Ulysses lät konungen i Mysien weta at
oraklets mening war den, at samma
pil som förorsakat det onda borde
tjena til läkemedel; sedan han derföre
skrapat rost af denna pil och gjort
plåster deraf, skickade han det til T.
som genast blef frisk och af
tacksamhet gick öfwer til Grekiska lägret. –
T:i olyckor hafwa warit ämne för
flera tragedier på de gamles theatrar;
men mythologerne omtala ingen
annan olycka än hans blessyr.
TELES, son af Herkules och
Thestiaden Lysidice.
TELESINER (Mah. M.) et slags
talismaner, som mycket nyttjas hos
Perserne, för at skydda mot trolldom
och bota sjukdomar. Man skrifwer på
en pappersremsa eller graverar i en
sten ställen ur Alkoran, namnen på
några rygtbara helgon, namnkunniga
Purer, men i synnerhet Almeenzimes,
eller gudarnes stora namn,
hemlighetsfulla och outsägliga namn,
hwarmed man gör så många underwerk
man behagar. Ingen kan underlåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
