Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tempel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfrisknande efter en swår sjukdom,
wapen som man tagit ifrån fienden,
trefötter, löftessköldar, och mången
gång dyrbara deposita. –
Hedningarne hade en sådan wördnad för T., at,
enligt Arrianus, det icke war tillåtet
at hwarken spotta eller snyta sig i
dem. Ofta gick man dit up på
knäna. De waro en fristad eller
tilflyktsort, och ingen fick med wåld
ryckas derutur. I allmänna olyckor
kastade qwinnorna sig framstupa på
jorden i templen och sopade golswet med
håret; men om, i trots af böner och
offer, olyckan fortfor, förlorade folket
stundom tålamodet och kastade stenar
på T. – Då man war sinnad at
bygga et T., walde Aruspices både
ställe och tid när arbetet borde
begynna. Platsen renades med mycken
omsorg; hela tomten omgafs med band
och kransar: Vestalerne, åtföljde af
unga gossar och flickor, hwilkas
föräldrar lefde, twättade platsen med
rent watten; och Pontifex fulländade
reningen med et högtidligt offer.
Öfwerhetspersonerne och de förnämste
lade derefter handen på en stor sten
som skulle inläggas i grundwalen, och
ditkastade några stycken af en metall
som ännu icke gått igenom digeln.
Så inwigdes det tempel som
Vespasianus lät åter upbygga på
Capitolium. – T. funnos som icke fingo
byggas inom, men utom
stadsmurarna, såsom de åt Mars, Vulcanus och
Venus, hwartil Vitruvius upgifwer
följande orsak: “Det sker af frugtan,
at om Venus wore inom staden,
blefwe det et tilfälle för liderlighet ibland
ungdomen och mödrarna inom
familjerna. Vulcanus borde äfwen hålla
sig utanföre, för at ifrån husen
aflägsna all frugtan för eldswådor. Så
länge Mars wore utom
stadsmurarna, uphörde allt gräl ibland folket;
och dessutom står han på sin plats för
at skydda staden emot krigets faror.
Cereris tempel lågo äfwen utanför
städerna, på sådana ställen dit man
endast gick at göra henne offer, på det
renheten af dem icke måtte blifwa
besmittad.” Emedlertid war denna
stillnad icke alltid så noga iakttagen.
Hwad stadernes skyddsgudar angick,
ställdes deras T. på de högsta ställen,
hwarifrån man kunde se största delen
af de murar som de beskyddade. War
det Mercurius, så borde hans T. stå
der marknad hölls. Apollos och
Bacchi nära theatrarne; Herkulis nära
Circus, om der fans hwarken
Gymnasium eller Amphitheater. –
Hyginus säger, at Gudarnes T. woro i
början så byggda, at folket wände
ansigtet åt wester. Efter nogare
befinnande fann man at T. borde wändas
åt öster. Dessa T. hade blott en
enda ingång. Deras antal ökades i
mån af Gudarnes ofantliga myckenhet;
men de hade icke alla samma form.
Jupiters woro mycket långa, höga och
merendels utan tak. T. för de
Gudamagter, som stodo i något
förhållande til jorden, såsom Ceres, Vesta,
Bacchus m.fl. woro runda. Plutos
och de underjordiska Gudarnes T.
liknade underjordiska hwalf. – De
rygtbaraste tempel i hedendomen woro
Vulcans i Egypten, som så många
konungar hade beswär at fullborda;
Jupiter Olympii; Apollos i Delphi:
Dianas i Ephesus; Capitolium och
Pantheon i Rom; och slutligen Beli
tempel i Babylon, det mest
märkwärdiga för sin storlek och byggnadssätt.
TEMPLUM kallade Augurerne den
jordrymd som de bestämde under
uttalande af wissa ord, och hwarifrån de
kunde se alla sidor af himmelen,
hwilket kallades Tabernaculum capere
(Se Ordet). När himmelen war
afdelad, undersökte Auguren mycket
upmärksamt hwilka fåglar wisade sig,
deras flygt, sång och på hwilken sida
af T. de befunno sig. Detta ord
betecknade äfwen den rymd på himmelen
som war utstakad af augural-stafwen.
TENAREN (Sinneb. l.) är en
landsudde i Lakonien, på hwilken låg et
Neptuns tempel i form af en grotta,
och en Gudens bildstod wid
ingången. “Någre Grekiske skalder, säger
Pausanius, hafwa diktat at det war
der som Herkules borttagit Plutos
hund; men utom at i denna grotta
icke finnes någon underjordisk håla,
är det icke sannolikt at en Gud
håller sin regering under jorden eller at
wåra själar samlas der efter döden.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
