Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Theoklymenes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
THEOKLYMENES, broder til
Polophides, war en spåman som i rät
linie härstammade från Melampus på
Pylos. Twungen at lemna sitt
fädernesland Argos för et begånget mord,
bad han Telemach, som då wistades
i Argos, at mottaga honom på sitt
skepp, och öfwerföra honom til
Ithaka, at han måtte undkomma
förföljelser af den mördades slägtingar. När
T. kom fram til Ithaka, såg han
til höger om sig flyga en gam, som
är det snabbaste af Apollos sändebud,
enligt Homerus; den höll i sina klor
en dufwa, af hwilken han plockade
fjädrarna. T. försäkrade Telemach
genast at det war en fågel af god
betydelse, skickad af någon Gud för at
säga honom det han alltid skulle
besegra sina fiender. En annan gång
då T. såg Penelopes friare gapskratta
wid bordet, men at ögonen woro
tårdränkta och at de frampressade djupa
suckar, förebud til de olyckor som
hotade dem, blef han förskräckt öfwer
hwad han såg, och sade: “Ack
olycklige män, hwad fattas er? Äro ju
edra hufwuden höljde i natt och ögon
och benen inunder; jemmer ljuder
omkring och kinderna fuktas af tårar;
wäggarne drypa af blod och bjelkarne
ofwan i taket; förhus, pelaregång och
gård af skepnader fyllas, hwilka til
mörkret i Erebos gå med
skyndsamhet; solen släckt på himmelen är, och
en gräslig skymning har framträngt.”
En stund derefter utrotade Ulysses
också alla friarne.
THEOKRATIEN (Sinneb. l.) et
regeringssätt, der nationens
styresmän anses såsom himmelens
sändebud, hwars omedelbara myndighet
uppenbarar sig genom synliga tecken.
Sådana woro druidismen, kalifatet,
och i Japan Dairis magt, innan
Cubo, eller den werldslige kejsaren
inkräktat hans myndighet. Nutidens
T. kan föreställas genom en
majestätisk qwinna prydd med tiar, klädd i
biskopskåpa och med en stole omkring
halsen; i ena handen håller hon twå
nycklar och i den andra et swärd,
symboler af dess andeliga och
werldsliga magt. Bakgrunden kan föreställa
på ena sidan St. Petri kyrka i Rom,
och på den andra Adriani grafwård
eller slottet St. Angelo.
THEOLOGIEN (Sinneb. l.)
Ripa föreställer henne såsom en qwinna
med twå ansigten, af hwilken det
yngre skådar upåt himmelen, och det
äldre ser ned åt jorden; hufwudet
prydes af et diadem i form af
triangel; hon lånar örat åt en dufwa som
sitter på en stor azurblå glob,
beströdd med stjärnor. Högra handen
hwilar öfwer barmen, och med den
wenstra uplyfter hon kanten af sin
himmelsblå klädning; hon trampar
under fötterna rikdomar och
hederstecken; hjulet wid sidan utmärker at
hon blott wid en enda punkt är
fästad wid jorden. – I Vaticanen har
Raphael målat T. under bild af en
qwinna som har någonting
Gudomligt i sina anletsdrag. Hon sitter på
skyar, och har öfwer hufwudet
Nattwardens emblem. Fromheten som
andas i hela hennes wäsende är
äfwen föreställd genom färgerna i
hennes drägt, som tilkännagifwa de tre
hufwuddygderna. Trons renhet
utmärkes genom hennes hwita slöja;
hoppet genom den fotsida gröna
manteln; kärleken genom den röda tunican
som betäcker bröstet. Den sistnämnda
dygden uttryckes äfwen genom den
krans af granatäplen och löf som
hufwudfiguren har på hufwudet. Twå
små Genier eller kärleksgudar
åtfölja henne, och hålla hwar sin
pappersremsa: på den första står
Scientia, och på den andra: divinarum
rerum. – Af Cochin föreställes T.
såsom en skön qwinna, som höjande
sig til åskådningen af de
uppenbarade mysterierna, öfwergifwer jorden och
söker det ljus som bör uplysa henne,
endast i en stråle af himmelsk
härlighet, och undanrödjer de moln som
skulle kunna bortskymma den. Hon
betragtar med hänryckning en
triangel, symbol af Treenigheten. Korset
nedanföre utmärker Christi mysterier.
Bredwid denne uprullar en ängel en
antik bok, på hwilken läses:
EVANGELIUM. På bältet, hopknäppt med en
guldplåt, står ordet Theos, Gud.
THEOLOGIUM, det något uphöjda
stället på de gamles theatrar,
hwarifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
