- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
535

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Theuada ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sparta et ströftåg in på fiendtliga
gebitet och tog et stort antal
qwinnor til fånga, dem han förde med sig
tilbaka. Cleo, som war Thetis
prestinna, war af deras antal.
Drottningen begärde och fick henne, och
anmärkte at hon hade en bildstod af
gudinnan. Denna uptäckt i förening
med en ingifwelse som hon trodde sig
hafwa fått i sömnen, förmådde henne
at åt T. bygga et tempel, som
inwigdes af prinsessan sjelf; och allt
sedan förwarade Lacedemonierne denna
gamla bild så noga, at ingen fick se den.

THEUADA (Ind. M.) inwånare
i de öfre werldarne, enligt
Siameserne, som antaga nio salighets-hemwist
öfwer wåra hufwuden, der sällheten
är stor i mån af uphöjelsen.

THEURGIEN war et slags magi,
förmedelst hwilken man trodde sig äga
umgänge med goda Gudamagter.
Tilredelsen til den theurgiska magien,
hade uti sig något wist och särdeles.
Den theurgiske presten skulle wara af
oförwitliga seder; alle de som
deltogo i förrättningarna skulle wara
obefläckade, aldrig haft beblandelser
med qwinnor, aldrig ätit sådant som haft
lif, och aldrig orenat sig med någon
död kropps widrörande. De som
önskade at blifwa inwigde, skulle
undergå flerahanda ganska swåra
pröfningar, fasta, bedja, lefwa i en sträng
återhållsamhet, samt rena sig genom
åtskilliga försoningsoffer; derpå
följde de största mysterierne, der det icke
mera war fråga om at begrunda och
beskåda hela naturen; ty hon war
icke mera någonting mörkt eller
förborgadt, sade man, för dem som hade
genomgått dessa stränga prof. Det
troddes, at det war förmedelst
theurgi som Herkules, Jason, Theseus,
Castor och Pollux samt alle de andre
hjeltarne hade förrättat deras
underbara storwerk. – Aristophanes och
Pausanias anse Orpheus såsom
upfinnare af denna konst, och räkna
honom ibland de theurgiske
trollkonstnärernes antal. Han lärde huru man
borde tjena Gudarna, blidka deras
wrede, försona sina brott och bota
sjukdomar. – Det war mycken
likhet emellan den theurgiska magien och
hedendomens hemlighetsfulla theologi,
det will säga den som angick Ceres’
mysterier på Samothrace, m.fl.
Theurgien war således wida skiljd ifrån
Nekromantien eller swartkonsten, der
man åkallade helwites-gudarna och
onda andar; men det war ganska
wanligt at man öfwade båda slags
widskepelserna tillika. – De
theurgiska formlerne woro i början
författade på Egyptiska eller Chaldeiska
språket. Greker och Romare som
nyttjade dem, behöllo många ord ur de
Österländska språken, hwilka
upblandade med Grekiska och Latinska ord,
utgjorde et barbariskt språk som ingen
menniska kunde förstå. För öfrigt
skulle man uttala alla dessa termer
utan at stapla eller glömma en
enda bokstaf; ty det minsta fel i uttalet
gjorde at hela den theurgiska
operationen misslyckades.

THEUT, THEUTHUS, se TEUT.

THEVATHAT (Siam. M.) broder til
Siamesernes Gud
Sommona-Codom. Som han och hans anhängare
icke kunde utan asund se
Sommona-Codoms ära och majestät, stämplade
de til hans undergång i förening med
alla djur som de äfwen gjorde
upstudsiga mot honom; men denne wann
en lysande seger. T. som också wille
bli delagtig af gudomligheten,
wägrade likwäl at underkasta sig, och
stiftade en ny religion til hwilken han
lockade många konungar och folket at
gå öfwer. Detta föranledde en schism,
som delade werlden i twå partier.
Siameserne påstå at wi höra til T:s,
och at det således icke är at undra
öfwer om wi wore okunnige i allt
hwad de fått weta af brodern, och
om wara skrifter äro fulla med
twifwelsmål och mörker. Men ehuru T.
icke war en sann Gud, medgifwa de
dock at han war mycket snäll i flera
wetenskaper, i synn. Mathematiken och
geometrien, och som wi sätt dessa
kunskaper af honom, äro de alldeles
icke förwånade at wi gjort större
framsteg än de. Slutligen då jordens
skyddsängel hade tagit
Sommona-Codoms förswar, och tog hans wåta hår
emellan sina finger, upkom deraf et
omätligt haf som upslukade T. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free