- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
563

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tjusningskraft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


hwilken solen genomtränger med sina
strålar, likasom med en knif, för at
göra henne fruktsam och tjenlig at
gifwa djuren deras föda. Andre tro
at månen utmärkes genom tjurens
horn; och solens magt öfwer denna
planet förklarar emblemet.

(Pers. Myth.) Zend-Avesta lär at
Menniskoslägtet, djur och wäxter
framkommit ur den första tjuren, som
kallas tjurmenniskan. Den dödades af
Ahriman. Hans kropp blef uptagen
i Sorotman, de saliges hemwist, der
han blifwit en källa til ymnigheten;
man ställer böner til hans själ.

1. TJUSNINGSKRAFT (charme), en
magisk förmåga eller charakter,
förmedelst hwilken man tror at
trollkarlar, med djefwulens biträde, göra
underbara och rent af öfwernaturliga
saker. Franska ordet charme härleder
sig ifrån det latinska carmen (sång),
emedan alla beswärjningar och
trollkarlarnes formler woro författade på
vers. Dit räknades talismaner,
bindningar, förtrollningar och allt hwad
gemene man kallar öde. Sådan war
den olyckliga eldbranden, wid hwars
waragtighet war fästad Meleagers
lifslängd! sådana Pisons förtrollningar,
som funnos under jorden och i
murarna, säger Tacitus, och som
werkade Germanici död.

2. – KÄRLEKENS (Sinneb. l.).
Detta emblem, hemtadt ifrån en
gammal medalj, föreställer Venus, eller
Skönhetens Gudinna, naken, wingad,
spelande på harpa, under det at
hennes son bär fram til henne et
murmeldjur.

TLACHTLI (Mex. M.) et slags
spel som fordrade mycken skicklighet
och liknade wårt bollspel; det war i
bruk i Mexiko när landet eröfrades.
Spelhusen woro ansedde likasom
tempel; också ställdes der twå
afgudabilder ell. skyddsgudar, åt hwilka man
borde offra. Detta spel stod under en
särskilt gudamagts beskydd.

TLALOCATETULHTLI,
wattenguden hos Mexikanerne.

TLALOCH, se TESCATILPUTZA.

TLEPOLEMIA, en fest som den 24
i månaden Gorpiæus firades med offer
och skådespel til Tlepolemi ära.
Endast unga gossar fingo täfla om priset,
som bestod i en poppelkrans.

1. TLEPOLEMUS, son af Herkules
och Astyochea, upfostrades i sin faders
palats i Argos, och dödade i misshugg
Alkmenes broder Lycimnius, då han
ärnade slå en träl. Han måste
derföre fly til Rhodus, der han anlade
flera nybyggen. På nio galejor förde
han äfwen de rhodiska trupperne til
Troja, der han dödades af Sarpedon,
och sedan hans lik blifwit hemfördl
til Rhodus, upsördes til hans ära et
hjelte-monument, och en fest stiftades
til hans åminnelse.

2. – Son af Damaskor, dödad af
Patroklus wid Troias belägring.

TLESIMENES, fader til Aulon.

TLOS, son af Miletus och nymfen
Praxidice, anlade staden Tlos i
Lycien uti Mindre Asien.

TMARIUS, et Jupiters tilnamn,
dyrkad på berget Tmarus i Epirus.

TMARUS, en rutulisk krigare.

1. TMOLUS, et berg i Phrygien,
rygtbart för den saffran der skördades,
och för Bacchi dyrkan. Staden af
samma namn, som låg på sluttningen
af berget, afbildas genom en ung man,
på monumentet i Puzzuoli. Det är
bergets Genius: han håller en
winstock i handen, och har en
winlöfskrans omkring hufwudet.

2. – En jätte som, åtföljd af
jätten Telegonus, mördade alla han
råkade; men Proteus förwandlade sig til
spöke, och skrämde dem så at de icke
dödade någon mer.

3. – Konung i Lydien, war son
af Mars och nymfen Theogena, enligt
Clitophon, ell. af Supilus och
Eptonia, enligt Eustathius. En dag då
denne furste war på jagt, fick han se
en af Dianas tärnor, som hette
Arriphe. Hon war owanligt skön, och
T. blef rasande kär. Han förföljde
henne ända in i Dianas tempel, der
han wåldtog henne wid foten af
altaret. Af förtwiflan stack hon ihjel
sig, och beswor Gudarna at hämnas.
Också blef hennes död icke ostraffad.
T. bortfördes en dag af en ursinnig
tjur och nedföll på några hwassa
pålar, hwaraf han dog i rysliga plågor.
Han begrofs på berget T. i Lydien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free