Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trambelus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
et namn som i konungariket Tangut
gifwes en ung och stark man, den man
wissa dagar om året gifwer frihet at
utan åtskillnad döda alla han möter,
i den tron at alla de som dö för hans
hand, äro lika så många offer helgade
åt Manipa, och som omedelbart winna
den ewiga sällheten. Han är klädd i
en ledig drägt, med många små
fanor til prydnad. Hans wapen äro
swärd, båge och pilar. Han går på
wissa dagar hemifrån, springer
omkring på gatorna och hugger ner hwem
han möter, utan at någon wågar hindra det.
TRAMBELUS, son af Telamon och
Hesione, begaf sig med modern til
Miletus, der han upfostrades af
hennes gemål Arion. På Lesbos blef
han kär i den sköna Apriate,
öfwerraskade henne, mötte et tappert
motstånd och kastade henne i hafwet. Til
straff för denna grymhet dödade
Achilles honom under et anfall mot denna ö.
TRANAN (Sinneb. l.) Denna
fågel war hos de gamle en symbol af
försigtigheten och waksamheten.
Enligt de naturkunnige skola tranorna,
när de komma til något ställe, utsätta
en pikpost, hwilken, för at icke låta
öfwerraska sig af sömnen, står på ena
foten, och håller i den andra en sten,
som wäcker honom när den faller. Se
VAKSAMHETEN. – Tranan har
blifwit anwänd til flera sinnebilder. En
trana på wakt, medan de andra sofwa,
med dessa ord: Nihil me stante
timendum (man har ingenting at
befara, så länge jag står), är devisen
för en waksam anförare. Tranor,
som, enligt deras wana, flyga under
en endas ledsagande, med denna
hemistik: Omnes dirigit una (hon ensam
styr alla de andra), kan lämpas på
en furste, hwars undersåter följa hans
ledning. En trana som förser sig
med en sten, när hon anar en storm,
med dessa ord: Firmat gravitate
volatum (hon ger flygten säkrare med
tyngden), utmärker at en mogen
öfwerläggning gör et företag mera
säkert. Til devis åt en republik, der
hwar och en i sin tur anför truppen,
med dessa ord: Alternis agmina
ducunt (de anföra hären skiftewis). –
Tranorna ansågos wara af god
betydelse, likasom örnar och gammar. Se
PYGMÉER.
TRAPEZUS, son af Lykaon, gaf sitt
namn åt en stad i Arkadien.
TRE, et hemlighetsfullt tal hos de
gamle, som drucko tre gånger til de
tre Gratiernas ära, och spottade tre
gånger i barmen på sig, för at
afwända förtrollning. – Regeringen
öfwer werlden war delad emellan tre
Gudar, Jupiter, Neptunus och Pluto.
Diana hade tre ansigten. Det fans
tre Parcer, likaså 3 Harpyer, 3
Hesperider, 3 Gratier och 3 Sibyllor.
Mödrarne, som kallades Matres eller
Matræ, de Guddomligheter som
kallades Suleves och Campestres,
föreställas 3 i sällskap. Theokritus, i sin
13:de idyll, inför Hylas, såsom
hemtande watten i en källa, som
bewakades af 3 Nymfen, Eunica, Malis
och Xycheia. Ibland de gamla
målningar man funnit i Rom, i slägten
Nasonias grafwård, föreställdes tre
Nymfer, af hwilka hwardera höll et kärl
i handen, omkring Pegasus, som med
en spark af foten låter källan
Hipppkrene upwälla.
TREBETA, son af konung Ninus i
Assyrien, fördrefs ur riket af sin
styfmoder Semiramis, och anlade staden
Trier. Det är förmodligen på denna
fabelagtiga sägen som den inskrift
grundar sig, hwilken läses på det gamla
stadshuset: Ante Romam Treviris
stetit annis mille trecentis, som
will såga at Trier fans 1300 år före
Rom. Triboeri och Treviri, gamla
folkslag i Germanien, påstodo sig
härstamma från denna fabelagtiga hjelt.
TREBIANI, Gudar som, Romarne
förde til Rom, efter Trevias intagande.
TRECHUS, en Grekisk krigare,
dödad af Mars eller Hektor.
TREFOTEN. Då man på Romerska
medaljer ser en trefot, betäckt eller
icke, tillika med en kråka och en
delfin, så är det en symbol af
decemvirer, som woro förordnade at waka
öfwer de Sibyllinska oraklen, och wid
sina tilfällen rådfråga dem. Kråkan
war helgad åt Apollo Palatinus, wid
foten af hwars bild Sibyllinska
oraklen förwarades. Delfinen tjente til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
