Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tutelina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fienden ej måtte så weta deras namn,
och sedan kunna wid en stads
belägring utmana dem derifgam Se
FRAMKALLANDE 1. Hos gamla
författare omtalas Skyddsgudar under
särskilta namn. Man har swårt at
skilja dem ifrån Penaterne, ty de hade
alla samma förrättningar, neml. at
förswara och bibehålla fäderneslandet.
Emedlertid synes en Tutelar-Gud
hafwa warit något mer än Penaterne.
De woro öfwergudar som drogo
försorg om det folk hwilket i synnerhet
dyrkade dem såsom ställets Patroner.
Sådana woro Minerva i Athén,
Juno på Samos och i Karthago, Mars
i Thracien, Venus på Paphos och
Kythera. Se TUTANUS, TUTELINA.
TUTELINA, TUTILINA,
TUTULINA, TUTELA, en romersk
guddomlighet, som troddes waka öfwer
säden när den war införd i ladan; i
synnerhet bewara den för hagel. Hon
föreställdes ock under bild af en
qwinna som samlade de stenar Jupiter
låtit regna. Man hade åt henne
uprest bildstoder, altaren och et tempel
på berget Aventinus.
TUTIA, se TUCCIA.
TUTILINA, se TUTULINA.
TUTULINA, se TUTELINA.
TUTUNUS, se MUTUNUS.
TUULETÄR, (Finn. M.)
Wädergudens wäna gemål, waggade och
kullwrickade de upwäxande furuträn
som skogsmön Kati planterade.
TVAGNING, en religions ceremoni
hos Romarne, likasom et slags
rening, för at twä kroppen eller någon
del deraf, före offringen.
(Rabb. Myth.) Nutidens judar
begynna med at twätta ansigtet och
händerna så snart de stigit up om
morgonen. Före denna twagning,
skulle de icke wåga widröra hwilken
sak som helst. Wisse rabbiner påstå,
at man icke bör slå ut på marken
det wattnet man begagnat til
twagning, af frugtan at om någon ginge
öfwer detta orena watten, han
derigenom skulle ådraga sig någon orenhet.
Andre, ännu mera samwetsgranne,
hafwa til den grad utsträckt
nödwändigheten af twaqningar, at de påstå
det wara lika så stort brott at äta
sitt bröd utan at förut hafwa twagit
händerna, som at hafwa samlag med
en sköka. Se ABDEST, GOUL,
TAHAREST.
(Chin. M.) Sista dagen i året
går konungen i Tonkingh at bada sig
i floden med hela sitt hof.
(Ind. M.) Första dagen i
fullmånen af femte månaden i året firas i
konungariket Siam med en allmän
twagning. Talapoinerne (presterne)
twätta afgudabilderna med
wälluktande watten utom hufwudet, ty det
anse de strida mot wördnaden.
Sedan de twagit bilderne, göra de sina
förmän samma tjenst. Desse prester
blifwa i sin ordning twagne af
lekmän, och Öfwerste-presten emottager
också andra twagningen af deras
händer. Hwar och en undergår
äfwen twagning i familierne på sådant
sätt, at den yngste alltid wisar de
äldre denna tjenst. De Indianer som
icke bo nära Ganges, betjena sig af
et slags twagning, utan at behöfwa
gå i wattnet. Den som will twätta
sig, står ur watten på en wiss jordyta
som swarar emot kroppens längd,
derefter utsträcker han sig på denna yta
och i detta läge uprepar de wanliga
bönerna. Han slutar med at ända
til trettio gånger kyssa samma jord, som
blifwit helgad genom Ganges watten.
En omständighet gör likwäl denna
ceremoni temligem beswärlig, neml. at
så länge dem påstår, bör högra foten
hållas orörlig.
(Afr. M.) Negrerne på
Guinea-kusten twätta sig hwar morgon til
sina fetichers (gudars) ära. På
högtidsdagen fordras dertil mera tid och
mera omsorg. Efter twagningens slut
göra de i samma afseende med en
kalklik jord hwita streck i ansigtet.
TVAGNINGSFEST (Gudarnes
Moders) war en Romersk fest som
firades dem 26 (27?) Mars, och war
stiftad til åminnelse af den dag då
Gudinnan blef förd ifrån Asien och
twaqen i floden Almon. Presterne
Galli förde Gudinnans bild på en
wagn, åtföljde af en stor folkhop, til
samma flod. Framför wagnen gingo
gycklare som sjöngo oanständiga wisor
under tusen lättjefulla åtbörder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
