Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Venus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marina, eller Venus som
upstiger ur hafwets sköte. Det är under
denna idé som hon föreställes oss af
skalder, målare och bildhuggare. –
Då Ausonius talar om Apelles’
Venus, säger han: “Se huru denne
förträfflige konstnär har lyckats at på
det fullkomligaste sätt uttrycka detta
watten fullt af skum som genomflyter
hennes händer och hår”, utan at dölja
något af hennes behag; också då
Minerva först fick se henne, sade hon til
Juno: “O Juno! öfwerlemnom åt
denna nyfödda Gudinna hela skönhetens
pris.” – På gamla minnesmärken ser
man Venus upstigande ur hafwet;
stundom af twenne Tritoner
understödd på en stor snäcka, och hållande
i håret, hwarutur hafsskummet flyter;
stundom ridande på en delfin eller en
hafsget, åtföljd af Nereider och
kärleksgudar. Enligt med denna idé
kallades hon Anadyomene, Aphrodite,
Pontina och Tritonia. – Homerus
har följt en mindre narragtig
tradition om Venus, och säger at hon war
Jupiters dotter med Dione. Hos
Plato förekomma 2:ne Venus, dem han
noga åtskiljer: den ena är den
urgamla Venus, hwars moder man icke
känner, och som kallas den himmelska
Venus eller Urania; den andra är
den som wi kalla den allmänna
Venus (Venus vulgaria). Cicero
antager et dubbelt större antal: “Ibland
de åtskilliga Venus, säger han, är den
första en dotter af Himmelen och
Dagen, hwars tempel wi hafwa sett i
Elis. Den andra är född af hafwets
skum: det är af henne och Mercurius
som Cupido skall wara född. Den
tredje är dotter af Jupiter och
Dione; och blef gift med Vulcanus; af
henne och Mars föddes Anteros. Den
fjerde är född af Syria och Tyrus,
kallas Astarte och gifte sig med
Adonis.” Pausanias omtalar, at hos
Thebanerne funnos tre bildstoder,
gjorde af träwirket efter Cadmi fartyg;
den första war den himmelska Venus
som utmärkte en ren kärlek, skiljd
ifrån alla kroppsliga lustar; den
andra war menighetens Venus, som
utmärkte en regellös kärlek; och den
tredje war Venus Apostrophia, eller
den Bewarande, som afwände hjertat
ifrån all okyskhet. Af alla dessa
Venus, med flera som Mythologerne
omtala, är det blott Venus Marina som
nästan ensam tilwunnit sig Grekernes
och Romarnes dyrkan. Det är hon,
hwars historie blifwit upfylld med de
flesta lysande galanterier, såsom
hennes kärleksäventyr med Mars och
Adonis, Æneas’ födelse, o. s. w. Men
om man skall tro flera nyare
Mythologer, så har det aldrig funnits
någon annan Venus än Astarte,
Adonis’ maka, hwars dyrkan förblandades
med planetens af samma namn.
Denna dyrkan kom ifrån Phenicien öfwer
til Grekiska öarna, och i synnerhet
til Kythera, der den först blef
antagen; och templet på Kythera har
warit ansedt för det äldsta af dem som
Venus haft i Grekland: hwilket gaf
anledning til den sägen, at
Gudinnan blifwit född i hafwet nära
samma ö. – Venus ansågs såsom en af
de största Gudinnor; och som hon
gynnade passionerna, dyrkades hon på et
henne wärdigt sätt. Hennes tempel,
öppna för liderligheten, lärde den
förderfwade werlden, at, om man
wederbörligen wille dyrka kärlekens
Gudinna, borde man icke göra minsta
afseende på blygsamhetens fordringar:
flickorna öfwerlemnade sig oförsynt i
dessa tempel, och gifta hustrur woro
föga kyskare. Amathus, Kythera,
Paphos, Cnidus och Idalium m. fl.
orter, som woro helgade åt denna
Gudinna, utmärkte sig genom de
gemenaste utswäfningar. Emedlerstid säger
Plutarchus, at det fanns et tempel
inwigdt åt den beslöjade Venus. “Man
kan, säger han, icke omgifwa denna
Gudinna med nog skuggor, mörker och
mysterier.” – Venus wakade öfwer
ägtenskapen; men egentligen öfwer
kärleksintriger, derföre ger man
henne wanligen et hemlighetsfullt bälte,
som kallas Veneris gördel. – Juno,
som wille behaga Jupiter, bad Venus
at få låna hennes gördel: Gudinnan
på Kythera lemnade den genast, och
sade: “Emottog denna wäfnad, och
förwara den i eder barm; der finnes
allt hwad Ni önskar; och genom en
hemlig kjusningskraft, som icke kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
