Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - War ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
627
utmärkes genom wenstra handen som hwilar på bröstet,
och genom swärdet som hon håller i högra handen med
spetsen sänkt emot jorden.
WAR (Nord. M.) en Asynia, enligt Prosaiska Eddan, som
hörde de eder och förpligtelser, hwilka båda könen
ingingo med hwarandra, och straffade dem som bröto tro
och löften. Hon war wis och frågade om allt, få at
ingenting kunde för henne döljas.
WARAGTIGHET. Figuren som nyttjas at föreställa denna
egenskap, är klädd i swart draperi, som ej förändrar
färgen. Marmorkuben, på hwilken hon sitter, och de twå
stolparne som stå rätt up och ned i jorden, och emot
hwilka hon stoder sig, betecknar at hon är stadig och
oföränderlig.
WARGEN (Sinneb. l.) et djur som war helgadt åt Mars.
Hos Egyptierne war han hieroglyf af en tjuf eller
röfware. Man bör likwäl undantaga Lykopoliterne, som
wisade honom en synnerlig wördnad, emedan Osiris ofta
hade antagit skapnad af en warg. Han war äfwen ett af
Romarnes fälttecken, och såsom sådan ser man honom på
Trajani colonn. Se ARCAS, CIRCES, LYKAON. Pausanias
underrättar oss hwarföre han hos Grekerne war helgad
åt Apollo. En tjuf som hade stulit silfwer ur templet
i Delphi, gömde sig i det tätaste skogssnår på berget
Parnassus; der lade han sig at sofwa, men blef under
sömnen ihjelrifwen af en warg. Samma warg gick
derefter hwar natt in i staden, der han tjöt
förskräckligt. Man trodde sig häri finna något
öfwenaturligt, och följde derföre efter wargen, samt
återfann det bortstulna silfren som återfördes til
templet. Til åminnelse af denna händelse, lät man
gjuta en warg af koppar, som ställdes bredwid Apollos
högaltare i Delphi. – Warghufwudet war en symbol as
det förflutna och af den nedgående solen, enligt
Cuper. – Man ser wargen föreställd såsom waktare på
många monumenter; t.ex. på en relief, i Borgianska
museum, der han ligger bredwid en tiar, och oftast på
en sarkophag, jemte en fana på tinnarne as en mur.
Detta ursprungliga sätt at begagna wargen, gaf
anledning at göra honom til en skyddsgud, och det är
såsom sådan man ser honom i sällskap med Horus och
Harpokrates. – Denna idée om wargen såsom ett
skyddsgud, synes hafwa kommit ifrån Egypten til
Grekerne, hwilka hade, som man wet, en Apollo Lycius;
men desse åtnöjde sig icke med den första idéen. De
gjorde snart af Apollo en Lycoctonus eller
wargdråpare, d.ä. Solen som dödar Natten, eller
Dagningen; ty man anser såsom ganska willkorlig den
meningen, enligt hwilken wargen war helgad åt Solen, i
anseende til sin skarpa syn. Knappt war denna mening
antagen, förr än Grekerne, men i synnerhet Egyptierne,
i sednare tider sökte mer och mer at finna någon
likhet emellan Solen och Wargen. Man slutade äfwen med
at til Solen hänföra alla egenskaper hos djuren. Så
ser man på en af Trajani medaljer, en Harpokrates
ridande på en warg, för at utmärka Solens hastiga lopp
omkring jorden.
WARGINNA (Sinneb. l.) Et sådant djur war amma åt
Romulus och Remus. På Romerska medaljer är en W. som
gifwer di åt twenne små barn, symbolen af Roms
ursprung. De gamle föreställde Tibern med en W. wid
sidan. På flera gamla monumenter föreställes W. som
ger di åt Romulus och Remus, ibland annat på en
graverad sten, utgifwen af la Chausse. Bredwid henne
ser man bilden af Rom och herden Faustulus. Hon ligger
wid foten af fikonträdet Ruminalis. – W:n war icke
allenast en symbol af Rom, utan tillika af de Romerska
colonier, som på sina mynt hade låtit slå hennes bild.
– Girigheten har en W. til attribut, äfwensom hon är
symbolen af en otuktig qwinna.
WARGTAND. Man lät barn fordom bära den såsom en
amulet, på det de icke skulle blifwa rädda.
WARULFVEN war, i landtfolkets tanka, en ganska farlig
och ond ande, eller ock en trollkarl som blifwit
förwandlad til en warg, hwilken natte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>