- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
629

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W - Weld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

se. Skalderne anse dem alltid såsom
det sednare.

WELD, se PARTISKHETEN.

WERAND, WERDANDE,
WERDANDI, det närwarande: den andra af
Nornorna.

WERLDEN. De gamle hade gjort
honom til en Gud. (Chin. M.) De
Lärde i China antaga en oafbruten
följd af werldar den ena efter den
andra, samt tro at den nuwarande
werlden warit förgången och skall
efterträdas af otaliga andra werldar,
för hwilkas waragtighet de utsätta
wissa bestämda perioder. En rygtbar
lärd Chines låter en gå til 129,000.
– (Ind. M.) Lanjanerne eller
inbyggarne i konungariket Laos, tro at
på jorden finnas 16 särskilta werldar,
inberäknad den wi bebo. Dessa
werldar ligga öfwer hwarandra; och ju
högre de ligga, ju fullkomligare äro
de, och ju lyckligare de som bebo dem.
Ofwanför dessa werldar ligga
himlarne, som bebos af kommendanter eller
andeliga wäsenden som waka öfwer
allt som tildrager sig ibland
menniskorna. Himlar och jord hafwa
warit til och skola förblifwa i all
ewighet. De tro emedlertid at jorden
är underkastad revolutioner, och
förnyas tidtals, efter et wisst antal af
sekler. En eld ifrån himmelen
förwandlar hela jorden til watten. Men
de högre wäsenden som bo öfwerst i
himmelen, lemna icke jorden länge i
detta tilstånd; de förena de
kringspridda delarne, och återgifwa henne
sitt förra utseende. Hon har redan
undergått flera sådana revolutioner,
och den sista skedde för 18000 år
tilbaka; men jorden blef åter upbyggd
och befolkad påföljande sätt. Sedan
hon blifwit förwandlad i watten,
nedsteg en af de himmelska Genierne,
wid namn Pon-Ta-Bo-Ba-Mi-Suan,
ifrån himmelen, och med sin sabel
afhögg en blomma som flöt på
wattnet. Ur denna såg han framkomma
en flicka af underbar skönhet. Han
kunde icke motstå hennes behag, och
beslöt at gifta sig med henne, för at
genom denna förening åter befolka
werlden. Men den unga skönheten,
ytterst rädd om sina små partier, lät
icke beweka sig. Guden war för fin
at wara grof, och skilde sig högst
sorgbunden ifrån henne; men för at
åtminstone hafwa det nöjet at beskåda
den som han icke kunde få äga,
kastade han på henne brinnande blickar,
som woro tolkar af hans kärlek, och
elden ur hans ögon war så wåldsam
at den genomträngde flickan, så at
hon blef hafwande, utan at hennes
jungfrudom led minsta men. Snart
fick han en talrik afkomma; och han
drog all möjlig omsorg om dess
upkomst. Han bestämde jorden til dess
arfwedel, och gjorde allt hwad han
kunde för at göra detta hemwist lika
behagligt som nyttigt. Han lät wäxa
träd fulla med alla slags frukter;
prydde den med blomsterrika ängar:
danade berg, kullar och dalar för at
göra utsigterna mera omwexlande;
han riktade dess sköte med de ädlaste
metaller, och wattnade henne med
bäckar och floder fulla med alla sorter
fisk. Sedan han på sådant sätt sörjt
för sina barns alla behof; wille han
återwända til himmelen, men de
öfrige Gudarne, som tyckte at han gift
sig under sitt stånd och således
wanärat sig, wille icke mera umgås med
honom; och han nödgades derföre en
längre tid wistas på jorden, til dess
hans kamraten förbarmade sig öfwer
honom, och slutligen samtyckte at
låta honom komma åter i himmelen.
– Desse Lanjaner, som äro lärde
män, såga at jorden blifwit befolkad
på olika sätt. Ibland
öfwermagterna i himmelen skall et blodigt krig
hafwa utbrutit, för qwinnornas skull.
Efter flera bataljer drefwos de
besegrade ur himmelen och förwistes
til en stor öde ö, af d.w.s. til
jorden som då endast war et
omätligt haf. Flyktingarne, som ännu
hade qwar det mesta af sin magt,
läto wattnet förswinna, och återställde
jorden i dess fordna fasta tilstånd.
Men de började snart at finna sitt
nya hemwist ganska tråkigt, emedan
de icke funno några qwinnor. Som
de kände sig mycket benägne för at
få sig någre, kusiner som kunde
förljufwa bitterheten af deras landsflykt
stego de up i et ganska högt träd, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free