- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
665

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zelus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ZELUS, se NITET.

ZELYS, en vollst höfding, dödad af
Peleus.

ZEMER, onde andar, som dyrkades
af öboerne på Antillerne före
Spaniorernes ditkomst. Dessa öboers
religions-ceremonier bestodo blott i dans
och sång, hwarunder de prisade sina och
förfädernes bedrifter. Några offer
af landets frukt och tobaksrök war
all den ära man wisade dessa hjeltar.
Högtidsdagarne förkunnades af
härolder. Cacikerne, åtföljde af sina
undersåter, gingo til Zemernes tempel,
wid trum-musik: alldeles nakna
flickor woro en af prydnaderne i dessa
processioner. Då man kommit fram
til templet, offrades i blomprydda
korgar kakor helgade åt guden, som
wanligen föreställdes under bild af en
ganska ohygglig form. Presterne, yre mer
af tobaksrök än af den guddomliga
andan, häfde sig på et högst
besynnerligt sätt, och gåfwo gudaswar under
rysliga wrålningar. Ceremonien
slutades med utdelning af de heliga
kakorna, hwaraf alla fingo hwar sin
bit. Dessa kakbitar bewarades som
en dyrbarhet, och ansägos såsom
förwaringsmedel emot allt ondt. Den
besynnerligaste ceremonien hos detta
grofwa folk war at de rände en liten
käpp i halsen på sig, för at kräkas
innan de trädde in för Guden.

ZEMINA, et offer som anställdes
wid Eleusinska mysterierna, at
försona de fel som kunde wara
begångna under högtidligheterna.

ZEMZEM (Mah. M.), en källa
eller brunn midtemot östra sidan af
Kaaba. Den ligger instängd i et
kapell med fyra portar, och der hemtas
beständigt watten för peregrinerne.
Musulmännen tro at den kommer
ifrån den källa som Gud wisade för
Hagar och Ismael sedan Abraham
dref dem ur huset. Källan ligger
under et hwalf, dit peregrinerne gå
at i andakt dricka watten. Det
försändes i buteljer til alla furstar, och
anses af dem såsom en dyrbar skänk
för dess underbara egenskaper för
både kropp och själ.

ZEN, et tilnamn som Jupiter
erhöll efter sin död, emedan han under
sin lefnad genomrest jorden för at
hyfsa folken, straffa de onde, belöna de
gode, och derigenom förskaffat
menniskorna en lugn och behaglig lefnad.

ZENADEKAH (Mah.M.), Kättare
som omfattat sekten Ravendiah.

ZEND, den lefwande eller lifwets
bok, (Pers.M.), de zoroastriske
Magernes bibel.

ZENGEBIL (Mah. M.), winkällor
som flyta i paradiset.

ZENODORUS, en rygtbar grekisk
bildhuggare, som på Neros befallning
gjorde en 120 fot hög coloss, helgad
åt Solen.

ZENOGONOS, ett af Jupiters
tilnamn. Se ZOOGONOI.

ZENOPHRON, inspirerad af Jupiter,
et tilnamn för Apollo, ansedd som
oraklens Gud.

ZENOVIA (Slav. M.), Slavernes
Diana, ansedd såsom jagrens Gudinna.

ZEOMEBUCH, den swarte guden.
Så kallade Vandalerne den onda
anden, åt hwilken de offrade för at
afwända hans wrede.

1. ZEPHYRITIS, Flora, gemål åt
Zephyrus.

2. – Et tilnamn för Venus, efter
udden Zephyrion i Egypten, som war
henne helgad.

ZEPHYRUS (Sinneb. l.),
Westanwädret. Han war son af Æolus eller
Astræus och Aurora, enligt någre,
men af Furien eller Harpyen Celeno,
enligt andra. Hesiodus säger blott at
han är et barn af Gudarne. Grekerne
gifwa honom Chloris til gemål, och
Latinerne Gudinnan Flora; och
Ovidius säger at de firade sitt bröllop i
Maj månad. Då Lucretius beskrifwer
årstidernas gång, låter han de båda
makarne åtfölja Wåren. Skalderne
afmåla honom såsom en yngling med
en ljus och mild upsyn. Man gifwer
honom fjärilwingar och en krans af
alla slags blomster. Han hade et
altare i Athén uti windarnes
åttakantiga tempel. Han föreställdes i all
ungdomens friskhet och skön som en Gud,
som halkade genom lusten med en
ætherisk lätthet och behag, nästan
naken, och hållande i handen en korg
full med wårens täckaste blomster.

Skalderne hafwa icke underlåtit at
göra denna familj ganska talrik.
Ovidius beskrifwer Zephirerne under
deras anförares ledning sysslosatte at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free