Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Flocken - Vargen och Storken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARGEN och STORKEN.
H err Varg är glupsk, om någon är.
Han i en déjeuné förtär
Hvad hela året om en bonde kunde föda.
Hans snålhet ofta dock gör honom nog besvär.
En gång han äfven var på vägen at sig döda
Med det han tog för stor portion.
Hur bred hans strupe var, ej stycket kunde sväljas:
Det fastnar — andan qväfs — han börjar dödligt qväljas.
Fru Stork hans vånda ser, och dömmer af person,
Hvad sjukan är, som honom plågar.
I hopp om lön hon curen vågar,
Som kunnat bli för henne dyr.
I Vargens vida gap hon så behändigt styr
Sin långa hals, och näbben tränger
Så djupt i strupen ner, at stycket råkas der,
Som väg för smärre bitar stänger.
Canalen rensas med besvär.
Af glädje utom sig, så snart han ledig är,
Vill Vargen i sin famn sin Doctorinna sluta.
Den äran, säger hon, är jag ej mån at njuta,
Hon äfventyrlig vara plär.
I stället jag min lön begär,
Hvarpå min Herre ej lär pruta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
