Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Flocken - Hjorten som speglar sig i källan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJORTEN SOM SPEGLAR SIG I KÄLLAN.
H vem kan sin hjessa högre sträcka?
Hvem vågar gå i bredd med mig?
Så talar för sig sjelf en Hjort, som speglar sig
I källan, der han gått at törstens hetta släcka.
Hans horn med majestätlig pragt
Och grenar som derut på båda sidor skjuta
En krona öfver hjessan sluta,
Til tecken af hans öfvermagt.
Hans ögon ej förslå at denna rikdom prisa,
Och harmsne kastas med föragt
På ben, der något njugg naturen syns bevisa
Åt hon ej sista handen lagt.
Men snart med trogen tjenst de honom öfvertyga
Om en förhastad dom och liden oförrätt,
I det med deras hjelp, ifrån en hotad slätt,
Vid Jägarskarans gny, han syns på vingar flyga;
När han af hornen deremot
Är hindrad at i skogen bärgas,
Der Haren utan möda värjas
Och undgår dödens bistra hot.
Det prydliga beröms, det nyttiga föraktas.
Men hvilket tjenar oss i nödens hårda tid?
Hvad gör det gods, som dyrast aktas,
El namn som nekar oss det skydd som eftertraktas
Och är för afund minst i frid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
