Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timmerbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
härma ljudet av en grannlarv som höll på att äta
sig igenom mellanväggen. Likgiltigheten för mina
ljudkonststycken skulle inte vara större, om jag
hade framför mig ett livlöst föremål. Larven är döv.
Är den begåvad med lukt? Allt tyder på att
så inte är förhållandet. Luktsinnet är en hjälp
vid uppsökandet av födan. Men timmerbaggens
larv behöver inte söka sin föda. Han livnär sig
av sitt bo, han lever av det trä som ger honom
skydd. Men vi kunna ju göra några försök. I
en bit färskt cypressträ urholkar jag en ränna av
samma diameter som de naturliga gångarnas och
lägger larven i den. Cypressträet är mycket
välluktande. Det äger i hög grad denna kådiga
doft, som kännetecknar de flesta barrträd. Pla-
cerad i den starkt doftande rännan, kryper larven
till slutet av återvändsgränden och rör sig sedan
inte. Bekräftar inte denna fridfulla orörlighet
frånvaron av luktsinne? Kådadoften, så ovanlig
för den som alltid levat inne i eken, borde ju bjuda
den emot och oroa den, och den obehagliga för-
nimmelsen borde taga sig uttryck i några rörelser,
några försök att komma därifrån. Men ingenting
sådant förmärkes. När larven väl funnit sitt
rätta läge i rännan, rör han sig inte vidare. Jag
går ännu längre. Mitt framför honom i hans na-
turliga kanal lägger jag en nypa kamfert. Ingen
verkan. Efter kamferten tar jag naftalin. Ingen-
ting förmärkes. Efter dessa fruktlösa försök tror
Jag mig kunna utan risk frånkänna larven lukt-
sinne,
MER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
