Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timmerbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jil
Att han har smak kan nog ej förnekas. Men
vilken smak! Nöäringen är utan omväxling: ekträ
i tre år och ingenting annat. Vad skall larvens
gom kunna uppskatta i denna enformiga mat?
Den garvsyrehaltiga saven i en färsk bit, mager-
heten i en alltför torr, som saknar alla kryddor,
det är väl sannolikt hela hans smakskala.
Återstår det obestämda och passiva känselsin-
net, sådant det finnes hos allt levande kött, som
spritter till under smärtans styng. Timmerbaggs-
larvens förnimmelseområde omfattar alltså sma-
ken och känseln, båda mycket avtrubbade. Nu
äro vi nästan framme vid Condillacs staty. Filo-
sofens ideala varelse hade ett enda sinne, lukt-
sinnet, i finhet likt vårt. Den verkliga varelse
som ödelägger eken har två, på det hela dock under-
"lägsna det förra, som så väl uppfattade rosens doft
och så säkert skilde den från all annan. Verklig-
heten uthärdar jämförelsen med dikten.
Vari kan själslivet bestå hos en varelse med så
kraftig matsmältning och så svag sinnesutrust-
ning? En fåfäng önskan har många gånger kom-
mit för mig i mina drömmar, nämligen att kunna
för några minuter tänka med min hunds grova
hjärna, se världen med en myggas facettögon.
Vad tingen då skulle te sig olika! De skulle te
sig ännu mera olika tolkade genom larvens intel-
lekt. Vad hava känseln och smaken lärt denna
rudimentära mottagare av intryck? Mycket li-
tet, nästan ingenting. Djuret vet, att den bästa
biten har en sammandragande smak, att gångens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
