Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycosan från Narbonne eller den svartbukiga taranteln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lycosan från Narbonne eller den svartbukiga
taranteln.
Michelet berättar för oss, huru han som bok-
tryckarlärling i en källare underhöll vänskaps-
förbindelser med en spindel. En viss tid på da-
gen smög sig en solstråle in genom den dys-
tra verkstadens glugg och upplyste den lille sät-
tarens stilkast. Hans åttafotade granne kom då
ned ur sin väv och vandrade fram på kanten av
kasten för att få sin del med av ljusets fröjder.
Gossen lät honom hållas. Han mottog vänligt
den förtroendefulle gästen, som för honom var en
behaglig omväxling i det enformiga arbetet. När
vi sakna människors sällskap, taga vi vår tillflykt
till djurens, och det är inte alltid vi förlora på
bytet. ;
Jag behöver gudskelov inte tillbringa mitt
liv i en dyster källare. Min ensamhet upplivas
av solljus och grönt. Jag bevistar när jag vill
fältens fest med fanfarer av trastar och körer av
gräshoppor. Och dock sluter jag med spindeln
kanske ännu varmare vänskapsförbindelser än
den unge typografen gjorde. Jag släpper in ho-
nom i mitt arbetsrum, jag bereder honom plats
bland mina böcker, jag sätter honom i solen på
3. Instinktens mysterier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
