Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den strimmiga epeiran - Nätets konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAR SE NN IRI SR MA PA MAA RE SR
dd
145
Sedan släpper hon sig plötsligt lodrätt ned med
alla sina åtta ben långt utsträckta och hänger och
dinglar i en tråd, som utgår från hennes spinnvårtor.
Liksom repslagaren genom att gå baklänges får
sina blånor snodda på ett riktigt sätt, så får epeiran
genom sitt fall sina trådar utdragna. Hennes
tyngd är den kraft, som åstadkommer utdrag-
ningen.
Fallet har för övrigt inte den hastiga fart, som
kroppstyngden ensamt skulle förläna det. Den
regleras genom spinnvårtornas arbete. De sam-
mandraga eller utvidga sina porer och tillsluta
dem helt och hållet, när hastigheten så fordrar.
På det sättet förlänges tråden med sin levande
blytyngd i ändan, och min lykta visar mig mycket
väl blytyngden, men inte alltid tråden. Den
tunga klunsen tyckes då sträcka ut sina lemmar i
tomma rymden utan något som helst stöd.
Några centimeter från marken stannar epeiran
plötsligt. Silkesspolen räcker inte langre. Hon
vänder om, fattar den tråd hon nyss frambragt
och stiger till väders, alltjämt spinnande. Men
denna gång kommer tyngdkraften henne inte till
hjälp. Utdragningen sker på ett annat sätt.
De båda bakre benen dra ut tråden ur påsen med
en hastig, skiftesvis försiggående rörelse och släppa
av den efter hand.
Spindeln är alltså, när han kommer tillbaka till
sin utgångspunkt ett par meter uppe i höjden, i
besittning av en dubbel tråd, som hänger ned i
en öggla och fladdrar för luftdraget. Han fäster
10. Instinktens mysterier.
a SRS pr 2 ERS Rn ERA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
