Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murargetingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
kades. Larven dog ömkligt utan att röra vid
sin proviant.
FE. Jag tillskrev misslyckandet än det ena och än
det andra: jag hade kanske skadat den lilla fina
larven, då jag förstörde dess fasta bo; en skärva
av den murade väggen hade kanske sårat honom,
då jag bräckte den hårda kupolen med kniven;
kanske hade den blivit för starkt utsatt för sol-
ljuset, då jag tog fram den ur cellens mörker;
den yttre luften hade kanske varit för torr för den;
Jag sökte så gott jag kunde undanrödja dessa
sannolika orsaker. Jag bröt mig in i boet så för-
siktigt som möjligt, jag ställde mig så, att min
skugga föll över det, för att larven inte skulle
utsättas för solstyng, jag överflyttade genast
både matförråd och larv till en glastub, lade
denna tub i en låda, som jag bar i handen för att
förekomma all häftig skakning. Men ingenting
hjälpte: så snart larven kom utom sitt ursprung-
liga bo, avtynade han och dog.
Mycket länge ansåg jag alltjämt, att SVårig-
heten vid överflyttningen var orsaken till det
dåliga resultatet. Humenes Amedeis cell har starka
väggar och kan icke öppnas utan användande av
våld. Därför medför uppbrytandet också så
många möjligheter att skada larven, att man
aldrig kan vara säker på att inte så skett. Vad
beträffar att flytta boet orört på sitt underlag
och sedan öppna det hemma med mera försiktig-
het än man kan iakttaga ute på fältet, så är det
otänkbart: boet är nästan alltid byggt på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
