Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af selleri och krasse på långa omvägar sökte sig
fram mot ängen. Han fyllde sin skål med friskt
vatten, och som han var en from man, hällde
han några droppar framför altaret, innan han
drack. Han vördade de odödliga gudarne, som
hvarken veta af lidande eller död, medan på
jorden det ena släktledet af ömkliga människor
följer på det andra. Men plötsligt greps han
af fasa och bäfvade för Letes sons pilar. Fastän
han var öfverhopad med krämpor och tyngd af
år, älskade han dagens ljus och var rädd för att
dö. Då fick han en god ingifvelse. Han böjde
den veka stammen på en ung alm, och sedan
han dragit den ned till sig, hängde han sin
skål i toppen på det lilla trädet, som då det åter
rätade upp sig, bar den gamles offergåfva mot
den vida himmeln.
På hafsstranden låg det hvita Kyme,
omgif-vet af murar. En brant väg, belagd med ñata
stenar, ledde till stadsporten. Denna port
härstammade från en tid, om hvilken hvarje minne
gått förloradt, och man sade, att den var ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
