Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flock kråkor, såg mannen jag betalt, honom
hvars namn jag ej vill nämna af fruktan att
orena min mun, med ett värjhugg rifva ned
kyrkofanan, som han var kommen att försvara,
såg hur alla ryttarne, hvilka därefter förgäfves
sökte de hvita och blå färgerna för att
återförena sig med dem, bestörta flydde,
nedtrampande hvarandra, under det att vi störtade
efter dem och stucko ihjäl dem som svin på
torget. Stadens handtverkare voro de enda,
som ännu höllo stånd; man blef tvungen att
döda dem kring den blodiga stridsvagnen.
Slutligen sågo vi framför oss bara döda och fega
stackare, hvilka för att synas mera ödmjuka
höllo hvarandra i händerna och på sina knän
tiggde oss om nåd. Jag drog mig undan, nöjd
med mitt verk.
Fra Ambrogio.
Ack, Arbias förbannade dal! Man säger,
att det ännu efter så många år luktar lik där,
att den utgör en ödemark och ett tillhåll för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
