Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTEKBLTCK.
71
snart yppade sig- oroligheter från annat håll. Danmarks
konung Ivnut den store, som tillika herskade öfver Englands
rike, stämplade emot Olof Haraldsson och, emedan dennes
stränga nit för kristendomens utbredande gjort
Norrmännen missnöjda med honom, lyckades Knut vinna dem på
sin sida. Han begaf sig med en stor flotta till Norge, der
Norrmännen hyllade honom till konung, och Olof måste
fly, först till sin svåger konung Anund i Sverige och
derefter till drottning Ingegerd i Gårdarike. Efter några
års förlopp återkom han till Sverige och sedan han der
tätt hjelp af Anund Jakob, drog han öfver Jemtland och
fjellarne in i Norge för att återtaga sitt rike. Han
framträngde till trakten af Trondhjem, men vid
Sticlclar-stad mötte honom Norrmännen med en öfverlägsen styrka
år 1030. Olof blef slagen och stupade sjelf i striden.
Var det således af nit för kristendomen, som Olof i
lifstiden ådragit sig Norrmännens ovilja och derför fått
offra rike och lif, så hedrades desto mera efter döden hans
minne. Han kallades Olof den helige eller Sankt Olof
och åkallades såsom norska rikets skyddshelgon.
Norrmännen ledsnade snart vid danska väldet, och
innan några år förgått, blef Olofs son, Magnus, konung
både i Norge och Danmark. Denne Magnus afled år
1047. Konung Knut ocli hans söner voro då döde (det
var efter de senare, som Magnus blifvit Danmarks konung),
och äfven Anund Jakob i Sverige hade gått ur tiden,
samt efterträdts af sin halfbroder Emund, med hvilken
omkring år 1060 Upsvearnes gamla konungaätt, som
ansågs härstamma från gudarne, utgick.
Så gick i fullbordan hvad lagman Emund förutsagt,
att kungadömet i Svitiod skulle flyttas ifrån Svearnes
konungaätt och nya konungaslägter uppträda.
15. Återblick.
Det är i det föregående sagdt, huruledes Götarne
från södra Östersjökusten på skilda vägar invandrade
till Skandinavien och utbredde sig från Skåne upp till
Medelpad och Helsingland samt öfver en stor del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>