Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK.
8?,
Eljest var under denna våldets tid blodsbandet, eller
det intresse som förenade slägten, ätten till ett helt, det
starkaste sammanhållningsmedlet och gjorde det for hvarje
slägtmedlem till en helig pligt att hämnas en fallen
frän-des död. Härigenom uppstodo ej sällan verkliga
slägt-krig, som hotade hela ätter med undergång.
En annan dygd, som för denna tid gör nordbon
den största heder, var hans uppfattning af gästfriheten
såsom en helig pligt. Till och med den under
blods-hämden hemfällne gick fri, då ban trädde inom sin
fiendes tröskel. ’Gammal nordisk gästfrihet’ som i en senare
tid blifvit ett ordspråk, var då ett ord utan prål, men
med sanning och verklighet.
Med afseende på qvinnans ställning stodo våra förfäder
högre än många andra folk. Af många ställen i sagorna
finna vi, hvilken aktning qvinnan åtnjöt inom familjen och
hvilket inflytande hon der kunde utöfva. Nordens
qvinnor voro ock genom sin högsinthet värdiga detta
företräde. Äfven af dem skattades den krigiska bragden
vida högre än fredlig idrott. Ofta hände det, att den
unga qvinnan hellre valde till sin make den genom krigisk
ära och rykte frejdade mannen, om han ock var gammal,
än ynglingen som ännu ingen ära vunnit. Sagorna
förtälja till och med, att qvinnan någon gång sjelf uppträdde
i stridens hvimmel för att vinna segerns ära och beröm.
Trots sitt krigiska lynne var dock nordbon låugt
ifrån likgiltig tör de fredliga yrkena, om än vapnens
bragd i allmänhet skattades högst. Sagorna omtala
ofta forntidens hjeltar som skickliga yrkesmän; en saga
berättar om en konung, som uteslutande sysselsatte sig
med att bruka sin jord, och konung Anunds (Bröt-Anunds)
namn var vida aktadt i Norden. En mängd fynd från
denna tid vitna ock om de fredliga sysselsättningarnes
blomstring.
En fornnordisk gård bestod af flere hus, furutimrade
samt till bygnadssätt och inredning lika för konungen
och bonden. Det förnämsta huset var stugan (’Skåle’), ett
enda aflångt fyrkantigt rum, större eller mindre allt efter
egarens anseende, förmögenhet eller begär efter beröm.
Det yttre taket var bostadsrummets enda betäckning,
och gick som nu från ena gafveln till den andra, slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
