Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERKERSKA OCH ERIKSKA ÄTTERNA.
c. De inre striderna och det uppväxande herremannaväldet.
Kristendomens införande splittrade det gamla
förbundet stammarna emellan och sammanhållningspunkten
försvann med det gamla TJpsalatemplet. Grötarne och
Svearne stå under denna tid stridande mot hvarandra,
först om rätten att tillsätta konung och om religionen
och sedan om konungavalet ensamt.
Redan Sverker, den förste af ätten, afsattes 1150
af Svearne, och Erik den helige valdes till deras konung.
Sverker fortfor likväl att regera öfver Östgötarne
fem eller sex år och efterträddes af sin son Karl, som
var deras konung åtminstone under någon del af den
tid, Erik den helige förde styrelsen i Svealand. Då
Erik blifvit dödad af Magnus Henriksson, uppträdde Karl,
Sverkers son, att gemensamt med Svearne hämnas hans
död samt blef, ehuru Erik efterlemnat söner, af Svearne
väld till deras konung. Detta häntyder på en aftagande
förbittring mellan Svear och Grötar, ehuru osämjan
mellan konungahusen ej var mindre än förut. Att striden
mellan stammarne höll på att lägga sig, visar sig dock
äfven deraf, att Svear och Götar under Karls regering
kunde förena sig om en gemensam erkebiskop och en
jarl tör hela riket.
Konung Karl bodde för det mesta på Visingsö.
Uncler sin vistelse härstädes öfverfölls han af Knut
Eriksson, som strax efter sin faders död hade försökt att
bemäktiga sig konungadömet bland Svearne, men då
blifvit fördrifven. Nu återvände han efter sju år från
Norge med en krigshär om våren 1167. Den intet
ondt anande Karl blef öfverfallen och dödad, men hans
lille son Sverker fördes af några Karl tillgifne vänner
till Danmark, der han erhöll skydd af sin morbroder
konung Valdemar den store.
Under Knuts regering (1167—1195) leddes
styrelsen af den mäktige Birger Brosa, en medlem af
Èolk-ungaslägten, hvilken vid denna tid börjar förvärfva sig
ett namn i vår historia. Slägten härstammade från en
rik och mäktig man vid namn Folke, hvilken var gift
med en dotter till danske konungen Knut den helige. Fol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>