Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 MEDELTIDEN.
vidare att befara, emedan ban, öfvergifven af sina forna
vänner, ej ensam förmådde uträtta något. Väl sökte
han ännu skaffa sig hjelpare och bundsförvandter, men
alltid förgäfves, då hans svaghet och lättsinne gjorde
honom misstrodd och föraktad af alla. Sina sista år
tillbragte han i ett lindrigt fängelse på Nyköpings slott,
der han afled 1302. Sin gemål försköt han och sökte
i frillors armar glömma sina motgångar och sin förnedring.
Snart efter det Magnus blifvit ensam herre i landet,
utbröto nya inre oroligheter. Anledningen härtill var
herrarnes missnöje och afund öfver den ynnest konungen
visade utländska ädlingar, bland hvilka han visserligen ej
alltid valde de värdigaste till föremål för sin välvilja.
Bland annat hade konungen åt en dansk flykting, Peder Pors,
hvilken utmärkt sig för tapperhet i kriget mot Danmark,
skänkt Axevalla slott i Vestergötland till förläning. Denne
Beder Pors hade en fordran hos Magnus, och hade flera
gånger förgäfves påmint om betalning. Då bjöd han
konungen till sig på gästabud, och midt under
gästabudsglädjen reste han sig och förklarade konungen för
sin fånge, till dess Magnus betalt sin skuld. Något sådant
hade väl konungen icke väntat, men ban måste låta sig
nöja. Mot löfte om Lödöse slott som pant för skulden och
försäkran om konungens fortfarande vänskap, lät främlingen
förmå sig att gifva sin konung friheten, och man känner ej,
att Magnus visat någon böjelse att hämnas. — En annan
dansk, Ingemar Nilsson Skjalg, hade äfven tillvunnit sig
konungens bevågenhet och visade derföre ett gränslöst
öfvermod mot de svenska ädlingarne, som icke hedrades
med samma ynnest. Desse framburo sin klagan inför
konungen, men då detta ej hjelpte, beslöto de att skaffa
sig sjelfve rätt. I spetsen för de missnöjde trädde Johan
Filipsson, en rik och mäktig man liksom de flesta andra
af Folkungaätten. Ar 1278 kom grefve Gerhard af
Holstein på besök till Sverige och skulle möta sin dotter
på Gälaqvist kungsgård vid Skara. Dit begaf sig drottningen,
åtföljd af Ingemar Nilsson och flere andra af sitt hof.
Knappt hade fäder och dotter sammanträffat, förrän de
sammansvurne nedhöggo den hatade gunstlingen och
skyndade att bemäktiga sig grefve Gerhard, som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
