Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBREKT
OCH MARGARETA. 195
allt från hans uppstigande på tronen stora uppoffringar
och långt ifrån att de nyförvär|vade landskapen gåfvo
Ökad glans åt hans krona, insnärjdes han derigenom i
förhållanden, som ledde till hans undergång. Nedsatt
och kränkt af sin samtid, har Magnus Eriksson först i
våra dagar fått sin ära och sitt minne i historien
upprättade. Säkert skola Sveriges häfder hädanefter icke
neka honom samma rätt som den han vunnit i Norge,
der hans sista vistelse af det tacksamma folket förvärf-
o
våde honom ärenamnet den gode. Aret efter Magnus’
död afled konung Valdemar Atterdag, hvilken, hvad man
än i öfrigt om honom må säga, var en ovanligt klok och
kraftfull regent.
Hans dotterson, Håkans och Margaretas son, Olof,
blef nu konung i Danmark och efter Håkans död 1380
äfven i Norge. Olof dog tidigt, redan 1387, och hans
moder Margareta, som för honom eftersträfvat äfven
Sveriges krona, blef nu regentinna i Danmark och Norge
och kom till följd af förhållandena i Sverige snart nog
att under sin spira förena alla tre Nordens riken.
Under hela sin regeringstid omgaf sig konung Albrekt
med Tyskar, och de förläningar, ban kunde bortgifva,
lemnade han företrädesvis åt desse sine landsmän. De
sutto också i sina borgar som roffåglar i sina nästen
och plundrade folk och land, hvar de kommo åt. Harmen
mot förtryckarne gaf sig luft i sånger och visor, som
ofta på ett skämtsamt sätt måla främlingarne och deras
vilda framfart. Hvarhelst — heter det — en Tysk drog
fram med krusadt hår, svärd vid sidan och "stålhandske
vid lår", der måste bönderna buga för honom. Men de
svenske herrarnes uppförande var ingalunda bcröinligare.
Fullkomlig laglöshet rådde öfver allt, och förtrycket blef
outhärdligt. Särskildt utmärkte sig bland våldsmännen
den omätligt rike drotsen Bo Jonsson, hvilken dels som
förläning, dels som pant innehade två tredjedelar at’
Sverige och egentligen var den som styrde riket. Mecl
egen hand dödade han inför högaltaret i Gråmunkarnes
klosterkyrka i Stockholm riddaren Carl Niklisson (Färla),
slog under sig andras gods med lock och hotelser, samt
for fram "med våld och trug". När sådant saklöst bedrefs
af rikets drots, kan man få ett begrepp om de stores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
