Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
ME DELT IDEN.
"fältflykting", som "rymde undan rikets baner." Detta
var en skymf, som den tappre riddaren icke kunde
fördraga. Så fort han hemkom, förenade han sig med
erkebiskopen och de andra herrarna, som voro herr Stens
motståndare.
På en herredag i Stockholm i febr. 1497 anklagades
Sten Sture, att ha varit vållande till ryska kriget, att
ha lemnat Finland utan försvar, att ha indragit bönderna
i rikets styrelse m. m. För att icke Sverige skulle
få krig äfven med Danmark — sade herrarne — måste
Sten Sture nedlägga riksföreståndarskapet, men denne
vädjade till rikets samtlige innebyggare och svarade, "att
ban icke ville nedlägga sitt embete i andra händer än
deras, af hvilka han mottagit det." Nu måste svärdet
afgöra saken. Konung Hans bröt in i Sverige med en
väl rustad här, en afdelning deraf sändes att befria
erkebiskopen och Svante Sture, som belägrades på Stäkets
slott. Dalkarlarne skyndade hen* Sten till undsättning,
men blefvo slagne vid Rotebro. Med deras fanor framför
sig återvände Danskarne till Stockholm, der Sten Sture,
i tanke att det var Dalkarlarne som nalkades,, gjorde ett
utfall, men blef slagen. Nära att tillsätta lifvet hado
han ingen annan utväg än att underhandla och afträda
riksstyrelsen till danska konungen.
Hans blef nu erkänd för Sveriges konung, och Sten
Sture erhöll i förläning bela Finland, Nyköpings samt
Svartsjö slott och län m. m. Vid sitt högtidliga intåg
i hufvudstaden, ledsagades konungen af herr Sten, då
enligt berättelse, Hans skämtande skall ha frågat denne,
"om allt vore väl tillredt på slottet, så att han och hans
gäster kunde göra sig glada." Herr Sten pekade då på
de bakom ridande svenska herrarne och svarade i samma
skämtsamma ton: "det lära dessa veta bäst, de hafva
både bakat och bryggt, och torde väl göra eder detsamma,
när de komma sig före." Vid kröningen den (26 Nov.
1497) slogos femtio väpnare till riddare-, herr Sten nämndes
till rikshofmästare (drots) och Svante Sture till
riksmarsk.
Svenskarnes missnöje med konung Hans lät icke
länge vänta på sig. Hans utländska fogdar, hans förbund
med Ryssland, men framför allt den omständigheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
