- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
21

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF l:s T7NGD051STID. BEFRIELSEKRIGET. 35

seglade förbi den danska hufvudstaden och att skeppet tog
en annan väg, började han bittert gråta, klagande att han
kommit i menniskors händer, som icke aktade eder och
löften, bref och sigill. På Sönderborgs slott på ön Als
inspärrades han i östra tornet i ett hvälfdt rum, hvars
öppningar igenmurades utom en liten glugg, hvarigenom
maten instacks och en sparsam dager insläpptes i det
mörka rummet. Här lemnad åt sig sjelf och sina
minnen satt den arma fången i tolf år utan förmildring i
sitt förfärliga läge. Efter sjutton års fängelsetid tilläts
honom att utbyta sin boning på Sönderborg mot en bättre
på Kallundborgs slott på Seland, der han tillbragte de
sista tio åren af sin lefnad under en mildare behandling
och der han afled vid sjuttiosju års ålder 1559.

Denne konung, som slutade så olycklig, har i
allmänhet varit mycket strängt bedömd. Hos nyare
historieforskare har dock äfven en mildare uppfattning af
honom låtit sig förnimma, och om man än vid tanken
på Stockholms blodbad måste intagas af harm och afsky
mot den, som dertill gaf befallning, så bör man å andra
sidan ej förgäta att våldsamma medel ingalunda voro
främmande för den tidens statskonst och att det icke är
osannolikt att hans afsigt dermed äfven torde hafva
varit att, till fördel för de lägre klasserna i landet, kufva
adelns gränslösa öfvermod och sjelfsvåld.

2. Gustaf I konung. Sveriges förhållande
till sina grannar.

Så snart Kristian 1523 lemnat Danmark, valde
Danskarne i hertig Fredrik, Kristians farbroder, en ny konung.
1 Sverige, der man ändtligen hunnit ledsna vid Unionens
strider, förestod också konungaval och dess utgång kunde
icke mer vara tvifvelaktig. Vid riksdagen i Strengnäs
1523 utkorades Gustaf Eriksson till Sveriges och Götes
konung — en heder, den der, såsom Gustafs egna
ord föllo, "dock hade mer galla än honung med sig."
— Skrifvelser utgingo från rikets råd till "alla
furstar i kristenheten," omförmälande anledningen hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free