Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
NYARE TJDEN.
litet penningar var att taga i landet." Dessa
kraftåtgärder, så mycket missnöje och gensträfvighet de än
väckte, voro dock blott en ögonblicklig hjelp, och
landets tillgångar medgåfvo knapt ytterligare pålagor.
Det nödmynt, som under namn af Kristians klippingar
varit i rörelsen, kunde ej längre bibehålla sig utan
af-l)rstes, tillförseln från utlandet var hämmad af brist på
penningar eller varor att betala med, nöden var
tryckande. Härtill kom svår missväxt under åren 1527 och
1528, och 1529 rasade i Sverige den förfarliga farsot
som kallades engelska eller kalla svetten. Sjukdomen,
befrämjad genom fuktig och töcknig väderlek, hade från
England under hösten 1529 spridt sig kring norra Europa
och utbredde öfver allt en gruflig förödelse. Den
började med en kall svett, i början såsom "en fläkt af
ett sakta kallt väder"; omedelbart derefter "bortdomnade
krafterna", darrning och rysningar följde i förening med
en brännande törst, ängslan och oro hardt när förtviflan;
till slut inträdde ett stilla vansinne som öfvergick till
djup sömn, och nu var döden oundviklig.
Företrädesvis unga och starka personer angrepos, och dessa
dukade merendels under. Denna förfärliga sjukdom
hemsökte landet på samma tid som folket utstod
hungersnödens alla qval. "De som fingo agnar och mäsk till
föda, ansågo sig mycket lyckliga." Folk och boskap
svalt ihjäl. Konungen lät hemta spannmål från Lifland
och utdela den sockenvis, men till föga båtnad.
Sinnesstämningen var förbittrad, presterna uppviglade folket,
och Gustaf fick uppbära namnet "hunger-" och
"barkekonung".
Sällan var väl folkanden mera mottaglig för intryck
af alla slag än just vid denna tid. Genom trägen
bibelforskning öfvertygad att menniskan hvarken genom egna
eller andras verk, utan endast genom ett trosfullt
hän-gifvandc åt Kristus och delaktighet i hans förtjenst kunde
vinna saligheten, hade Luther 1517 offentligen uppträdt
mot påfvestolens oförsynta aflatskrämeri, och, då han härför
belades med kyrkans bann, genomfört sin
kyrkoreformation. Uppmuntrad genom bifallet af de ädlaste och
lärdaste män på sin tid predikade han allt högljuddare
den kristliga frihetens evangelium, till hvars försvar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
